Delningsekonomi, backspeglar och ensamma hjärtan - 9 maj 2017

Under Almedalen 2016 hamnade jag av en slump på en etablerad branschorganisations stora seminariesatsning i en lummig trädgård innanför Visbys ringmurar. Digitalisering och vår planets knappa resurser (ofta beskrivet som möjligheterna med cirkulär ekonomi) var ett genomgående tema för 2016 års version av Almedalen. Därför var det något förvånande att lyssna till ett seminarie som ägnade en stor del av tiden att smutskasta delningsekonomin då de i över halva seminarietiden försökte highlighta osäkerheter och barnsjukdomar. Bakgrunden var förstås att användandet av underutnyttjade resurser upplevdes som ett stort hot mot befintliga affärsmodeller.

Vår gemensamma situation som vi alla måste förhålla oss till är att 20 % av världens befolkning förbrukar 80% av jordens resurser. De 80 % högsta dröm är att uppnå samma standard som de 20%.

I utredningen ”Delningsekonomi På användarnas villkor” SOU 2017:26 används begreppet delningsekonomi (kollaborativ ekonomi) för att beteckna den del av ekonomin där privatpersoner ger varandra till- gång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Detta kan ske med hjälp av digitala plattformar. Gemensamt är dock att resurserna ska kunna delas med användare bortom den egna bekantskapskretsen. Givetvis så kan även företag och organisationer medverka.

Hjärta

En positiv sak med de nya möjligheterna i delningsekonomin är möjligheten till stärkta sociala relationer, låna ut din soffa (couchsurfing) eller en plats vid ditt middagsbord (Middagsklubben Göteborg). Erbjud din trädgård till en person med gröna fingrar eller att som expert söka en trädgård, tjänsten Co-Grow för båda parter samman, på köpet kan du få en vän för livet. Eller varför inte starta en gemensam odling i bostadsrättsföreningen. Vår tids inte alltid självvalda ensamhet är ett tydligt exempel på en av samhällets minst utnyttjade ”resurser”.

För lokala tips för kollaborativ konsumtion finns den utmärka sammanställningen som gjorts i Rekospot som speglar Stockholmsområdet,  motsvarande finns i Göteborg via Smarta Kartan.

Utmaningarna finns förstås där: Te x så gäller inte konsumenträtten vid delningsekonomiska transaktioner mellan privatpersoner, förutsatt att den tillhandahållande parten inte uppträder som näringsidkare, försäkringsfrågan, tvistemålshantering mm

Co Grow

Hindren för att delningsekonomin skall ta fart är kanske inte främst juridiken eller försäkringsfrågan, det kommer att lösa sig. Mer sannolikt är vår allmänmänskliga rädsla för förändring som blev så tydligt den vackra sommardagen i Visby. Barnsjukdomar finns förstås men som precis som t ex med Spotify och Uber så sker justeringar löpande.

Vi vet hur det gick med de mekaniska räknesnurrorna och skivbolagen som vägrade överge sina affärsmodeller. Nu är inte bara misslyckade affärsplaner som ligger i vågskålen utan nu är det mänsklighetens överlevnad. Då har vi inte längre råd att invänta företag eller tröga branschorganisationer med omodernt affärstänk utan då måste vi konsumenter agera och rösta med fötterna. Annars så brukar man säga att tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel. Mer troligt är att den skapas i strukturerade dialog med intressenterna. Fråga vad kunderna vill ha, fråga vad leverantörerna tycker att ni borde förbättra, våga ha en dialog.

Tillit är den nya valutan och jag kan lova att den valutan inte skapas i en backspegel.

Möjligheterna är stora affärsmässigt för de som vågar. Förhoppningen är att det i förlängningen innebär att man börjar att sälja funktion istället för prylar. Då finns det även incitament för tillverkarna att producera för lång livslängd och helt plötsligt så ligger risken för merkostnader hos tillverkarna (inte hos konsumenterna eller försäkringsbolagen. Det långsiktigt intressanta är att det kan innebära en trippel win-win situation för planeten (mindre resursåtgång), konsumenten (tillgång till high-end produkter för samma kostnad som tidigare) och för producenterna (lägre servicekostnader och en intäkt över en längre tidsperiod).

Delningsekonomin är ett verktyg i samhällets verktygslåda som förmår att använda underutnyttjade resurser, saker såväl som ensamma hjärtan på ett naturligt sätt som inte motsvaras av något annat verktyg – låt oss utnyttja denna möjlighet och låt oss skapa ömsesidig #planetnytta


Inga kommentarer än