- Volymerna finns där
- Miljövinsterna är betydande
- Vad fattas?
Än så länge saknas motivationen och kunskapen att realisera den möjliga minskningen av klimatpåverkan genom återanvändning av hemelektronik. Antagligen även vetskapen vart man skall vända dig för att göra en reparation av sin trasiga telefon. Mao så är förutsättningarna inte de bästa att leva upp till devisen att återanvändning är bättre än återvinning.
För återvinning ser det statistiskt hyggligt ut. Det finns goda tecken att svenskarna blir att duktigare på att återvinna elektronik i alla fall om vi räknar antal prylar som samlas in den sammanlagda vikten minskar något. 2014 återvann svenskarna 147 500 ton elektronik. Det motsvarar drygt 15 kilo per person. Totalt återvann vi över 70 miljoner elprodukter i Sverige förra året. Mer info från El-Kretsen.
Återanvändning är bättre än återvinning
Återanvändning av IT och hemelektronik innebär ett bättre utnyttjande av jordens resurser och råvaror. Dessutom kan du minska koldioxidutsläppen. En förlängning av en Iphones livlängd med ett år motsvarar 31% CO2 besparing för en Iphone. Detta då ca 80% av produktens klimatpåverkan härrör från produktionen av produkten.
Den bästa situationen för miljön är att datorer /mobiltelefoner och annan IT-utrustning används så länge som möjligt även om en ny dator använder mindre energi i vissa fall. Det visar en studie utförd av det tyska Öko-institutet och Fraunhofer Institute IZM som presenterades 2012. Forskarna menar att trots att en ny laptop är tio procent mer energieffektiv jämfört med en äldre modell, krävs det ett användande i decennier för att kompensera utsläppen från energiintensiva produktion av en ny.
Om volymerna
Parallellt med detta ser vi en fortsatt dramatisk ökning av mängden e-avfall som kan utnyttjas. År 2020 kommer volymen e-avfall i Kina och Sydafrika att nå 4 gånger de nivåer som rådde under 2007, och i Indien så mycket som 5 gånger mer.
Dagens situation: 7700 miljoner mobila enheter beräknas vara igång i slutet av 2014, 600 miljoner mer än världens befolkning. Parallellt så växer efterfrågan på begagnade enheter. Men det finns frågetecken; hur är kvaliteten på de begagnade varorna finns det risk att mina gamla bilder återskapas och får fortsatt liv på nätet (data hygienisering) mm.
Återvinning
När vi har förlängt livet på våra laptops, mobiltelefoner och surfplattor till den gräns som är möjligt genom återanvändning så är det dags för nästa steg EU´s avfallshierarki i en produktlivscykel dvs återvinning
Råvaror i genomsnittlig mobiltelefon:
- Koppar: 9 gram
- Kobolt: 3,6 gram
- Silver: 250 milligram
- Guld: 24 milligram
- Palladium: 9 milligram
Istället för att ägna oss åt miljöförstörande gruvbrytning så kan vi konstateras att guldgruvan bokstavligen finns i våra byrålådor. Att rensa byrålådor och andra gömmor har ett annat namn nämligen ”Urban Mining”.
Nedanstående bild illustrerar hur det ser ut i USA. 89% av de återvunna telefonerna hamnar på deponi. På en fungerande mobiltelefon så finns det 4 i byrålådan!
Din mobiltelefon är en skattkista
Man kan säga att det är den bästa guldgruvan i världen – eftersom bara 41 mobiltelefoner innehåller lika mycket rent guld som kan erhållas från ett helt ton guldmalm.
Varje mobiltelefon innehåller 60 olika råvaror, bland dem små eller mycket små mängder av de åtråvärda metallerna guld, silver, koppar, kobolt och palladium.
Merparten av metallerna slutar som avfall, men det är ett mycket värdefullt avfall: ett ton kretskort innehåller 250 gram guld. Som jämförelse innehåller ett ton mineralmalm från en mycket produktiv guldgruva högst fem gram guld. E-avfallsåtervinning är ännu inte tillämpat överallt. En stor del av de metaller som finns i elektronikavfall omdirigeras inte tillbaka till produktionscykeln. Enligt FN:s miljöprogram UNEP, är det årliga värdet av de metaller som inte återvinns över fem miljarder euro.
Bortanför återanvändning vilken komponent påverkar klimatet mest?
Datachips (Integrated Circuits) är det material som har den största andelen miljöpåverkan i en mobiltelefon nämligen 35% vilket borde innebära att dessa skall användas så länge som möjligt för att kunna maximera klimatnyttan.
Sammantaget kan företag avsevärt sänka sin miljöpåverkan gällande mobila enheter genom att möjliggöra längre livscykel, genom återanvändning, reparation , renovering. Framförallt sammanfattat i en företagspolicy.
Vad fattas för att elavfall skall behandlas som en resurs?
Nedan några exempel:
- Infrastruktur för återanvändning
- Effektiva nationella insamlingssystem
- Information var befintliga insamlingsmöjligheterna finns
- Kunskap om miljövinsterna
Enklare för konsumenten att återvinna
EU-direktivet WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment) antogs i okt 2014, övergångsregler gör att det börjar gälla okt 2015:
- Befintligt förslag för butiksinsamling alla stora elektronikbutiker (400kv2) skall ta emot småel
- En till en principen gäller på övriga typer av butiker dvs köper du en ny dammsugare skall du få lämna in din gamla.
- Mars 2017 nytt system för förpackningsinsamling
Enklare för konsumenten att återanvända
Här krävs det information och även incitament för konsumenten att laga eller att få en reparerad produkt som ersättning. Kort sagt en spelplan som visar och tydliggör fördelarna för alla inblandade partner.
