Göran Wiklund
Sveriges Radios Kaliber och Ekot kritiserar i sina reportage Arlas klimatkompensation av ekologiska mjölkprodukter, som sker genom plantering av träd i Mocambique. Som vanligt när undersökande media granskar finns det en annan verklighet som undanhålls.
Låt oss se vilka ramar som gäller: Världsbankens rapporterar att länderna söder om Sahara kommer att drabbas hårt när temperaturen stiger med fyra grader. Bönderna i detta område märker redan nu att regnperioderna har förskjutits.
Att få med näringslivet i arbetet med klimatförändring, stärka ekosystemen och bekämpa fattigdomen är nödvändigt, om vi ska lyckas hantera de stora globala ödesfrågorna.
Att plantera träd som binder luftens koldioxid är enligt forskarsamhället en av flera nödvändiga åtgärder för att häva klimatförändringen.
Mocambique hotas av att utländska företag köper upp stora landområden för att klara sin egen livsmedelsförsörjning. Många FN-organ pekar på att den globala livsmedelssituationen inte kan lösas om inte landsbygdens bönder kan odla sin egen mat.
Låt oss därefter titta på vad som sägs i reportaget:
Kaliber säger att projektet brister i leverans, att 2/3 av alla betalningar till bönderna förra året ställdes in, helt eller delvs. Detta är vilseledande. 95 procentav bönder som gått med får fortfarande ersättningar. Men Envirotrade i Mocambique har tvingats skjuta på betalningar därför att klimatmarknaden inte utvecklats tillräckligt gynnsamt. Detta har alla bönder fått information om och de är självklart missnöjda. Men det är inte Arlas fel. Utan Arlas medverkan hade fattiga bönder varit ännu fattigare.
Kaliber antyder att bönderna utnyttjas. Sanningen är att de gått med frivilligt därför att de får en extra inkomst. Vad Kaliber vet, men inte berättar, är att det är en kö av bönder som vill vara med för de har sett att deras grannar har få det bättre. De har byggt hus av tegel, har råd att låta barnen gå i skola, har köpt solceller för att få el, har lagt plåttak på husen, köpt en cykel. I jämförelse med områden som inte deltar i trädplanteringen har man det bättre ställt. Vad Kaliber vet, men som inte lyssnarna får veta, är att projektet har byggt en skola, hjälpt igång ett snickeri, ett bageri och lokala biodlare. Något som Kaliber också undanhåller lyssnarna är att bönderna själva har fått ta fram en plan över hur deras mark ska disponeras, var man ska ha träd och andra grödor. Projektet genomförs av fattiga men fria bönder och på deras villkor.
Projektet innebär ”trade not aid! Bönderna exporterar en tjänst till Arla. Modellen bygger på att ersätta bönderna för att ska de sköta träden. Dör träden på grund av misskötsel ingår i avtalet att bönderna ska planera nya. Årligen kontrolleras detta och är en förutsättning för betalning. Vad Kaliber inte berättar är att bönderna samtidigt får rådgivning hur träden ska skötas, att de får råd att plantera trädsorter som gör jorden kväverik, ger mediciner och som är värdefulla för möbeltillverkning. Man lär ut ett annat sätt att bruka jorden och bryta den gamla traditionen av ”slash and burn”, dvs svedjebruk där träd hela tiden bränns ner.
”Finns det garanti att träden står i 100 år?”. Redaktionen vet mycket väl att frågan är felaktigt ställd. Träden ska nämligen inte stå i 100 år. Klimatkompensation bygger på att mark som tidigare inte var beskogad beskogas. På så vis binds koldioxid på denna yta. När träden vuxit klart binder de inte mer kol. Då ska bönderna nyttja träden och plantera nya som börjar ta upp kol. Plantera, skörda, plantera skörda… Bönderna får betalt under sju år för att bryta ett mönster som lett till kalhuggningar. Det räcker med att titta på byarna runt omkring så syns skillnaden. Men där tittade inte Kaliber.
”Bönderna säger att de ska hugga ner träden”. Detta gör Kaliber till en tung rubrik. Men det hoppas vi bönderna gör, för det är själva grundidén. Det är på det viset de kommer att få en rejäl betalning och få en bättre levnadsstandard. Genom att bönderna inser detta, vilket de uppenbarligen gör enligt citatet, kommer de också att vilja plantera nya träd, så att deras barn och barnbarn också får det bättre. Det är precis som med svenskt jordbruk. Här finns naturligtvis en risk som måste hanteras, vilket berörs härnäst.
”Kommer klimatnyttan att levereras?” frågar redaktionen. Underförstått: Lurar Arla sina konsumenter? Certifieringen med Plan Vivo sker med kännedom om alla de risker som Kaliber ”avslöjar”. Dessa tas hänsyn till vid beräkning av klimatnyttan. Arla kan lita på att de får sin leverans, även om träd dör, vilket sker hela tiden i det tuffa klimatet i Mozambique. Därför planteras minst 10 procent fler träd än vad ingår i beräkningen av kolbindningen. Härutöver genererar träden en dold klimatnytta genom den kolbindning som sker i marken genom rotsystem och nerfallande löv. Denna kolbindning är svår att i beräkna och årligen kontrollera. Därför räknas den inte in. Men forskare vet att den kan vara lika stor som kolbindningen ovan jord. En alternativ rubrik kunde ha varit: ”Arla ger sina konsumenter mer än vad de lovar”.
Har man förhandsinställningen att sänka Arla, åkt ända till Mozambique och ägnat tre dagar åt besöket, då måste man komma hem med en story! Det man egentligen beskrivit är att det är svårt att bekämpa fattigdom, att bönderna har det besvärligt, att klimatförändringen nu märks och att det inte är lätt att göra något åt den. Tyvärr undanhåller man samtidigt lyssnarna från allt den positiva effekt som kompensationen leder till.
I uppsökande reportage är det vanligt att media berättar att de förgäves försökt få ut material och dokument. Men det sägs inte i detta reportage. Kaliber har fått ta del av all dokumentation som de bett om och mer därtill. Det har varit och är total öppenhet. Det märks inte i reportaget. Härigenom avslöjas den som ska avslöja och ensidigheten och snedvinklingen i reportaget blir extra påtaglig.
Jag har hört både positivt och negativt om trädplanteringen. Det är bra att Arla investerar i utveckling i Mocambique. I bästa fall leder det till mer produktion av mat och till utveckling. Men som klimatkompensation är det tveksamt. Arla och andra svenska företag borde spara energi i sin verksamhet i Sverige istället för att exportera ansvaret till världens fattigaste. Stöd trädplantering och jordbruksprojekt, men ta det inte som intäkt för att kalla verksamheten i Sverige miljövänlig!
Tack för dina synpunkter. Vi ser inte på frågan som klimatkompensation eller energieffektivisering utan både och. Klimatkompensation driver ofta åtgärder på hemmaplan som på sikt leder till att man helt kan sluta att kompensera.
En fråga, vem kallar verksamheten miljövänlig?
Ok slarvigt av mig att skriva miljövänlig. Menade klimatkompenserad. Min poäng är kanske att jag inte tror på att kompensera utsläpp på en plats, genom att binda utsläppen på en annan och sen säga att man hamnar på ”noll”. Vi måste se till att koldioxiden inte släpps ut till att börja med, allra helst i västvärlden eftersom det är vi som står för problemen.
Naturligtvis fortfarande bra att stödja trädplantering mm.
Victoria! Jag tror att det är viktigt att jobba med insatserna parallellt, och inte bara en sak först. Trädinsatsen i sig behövs onekligen, men att koppla det till marknadsföring är desto svårare. Mattias O och Per Ls biokolsprojekt skulle onekligen stärka projektet. De fick WWFs utmärkelse Climate solver i torsdags.
Viktoria. Om vi tänker på stora företag så kommer de att kunna effiktivisera energiförbrukningen och gå över till förnybar. Men det kommer aldrig den vägen att komma ner på noll utsläpp. Återstoden ska då kompenseras. Vi menar att det är bra att börja med att kompensera, för då få man veta vad kostnaden är för sin klimatpåverkan. Detta gör faktiskt att arbetet att minska utsläppen på hemmaplan tar fart. Att effektivisera blir man aldrig klar med. Det gör att man kan undvika att ta kostnaden för kompensation genom att säga att vi är inte klara med effektiviseringen
Det finns de som säger att de har noll utsläpp eller är klimatneutrala. Vi håller med dig, det ska man inte göra
Hej
Håller med er att Kaliber skjuter snett. Varför inte fokusera på att Arla på ett uppseendeväckande sätt, genom att centralisera mejeriverksamheten och motarbeta handlare som vill sälja närproducerad mjök, inte ser möjligheten att konsumenterna kunde vara villliga att betala några öre mer för närproducerade alternativ. Ett konkret sätt att använda mindre energi i matproduktionen är att inte transportera omkring saker i onödan.
Men jag undrar också: varför tog inte Ni chansen att informera Arla om detta?
Projektet i Mocambique verkar behjärtansvärt socialt och miljömässigt, men att prata om klimatet på detta sätt är att spela gud. Ni som arbetar med detta är givetvis medvetna om de enorma osäkerheter som klimatfrågan är behäftad med och att allt tal om att minska CO2 utsläpp med X ger en temperaturhöjning Y är politik och inte vetenskap
Marco. Den absolut största klimatpåverkan som mjölken ger kommer från bondgården och kossorna när de rapar.. Transporterna,. även om de sticker i ögonen, får inte så stor effekt på utsläppen .
Notera att Arlas mål är att dubblera försäljningen av Ekomjölk. Tänk den dag då konventionell mjölk är ekologisk mjölk!
Klimatfrågan är som du säger osäker. Ingen kan riktigt förutse effekterna av klimatförändringen. Men det gäller att få med företagen i arbetet och Arla och flera andra företag är pionjärer som förhoppningsvis inspirerar andra.
Tack för svaret Göran.
Men det är svårt att göra komjölk utan kor och då menar jag att det är motsägelsefullt att öka transporter och industritänket i mjölkproduktionen och sen marknadsföra sig genom pittoreska kohagar och klimatvänlig mjöl.
Även om du säkert har rätt i detta fall, att det för Arla är effektivare ur växthuseffektsperspektiv att plantera träd än att minska transporterna, så är det min övertygelse att storskaliga lösningar är helt fel sätt att lösa miljöproblem.Det finns alltid en annan sida av myntet och effekterna av en missriktad åtgärd ökar med storleken. Etanol som exempel.
Jag vänder mig inte mot projektet som sådant, utan marknadsföringen. Företagen tävlar i att vara mest miljövänliga och samtidigt att sälja mest. Arla inspirerar säkert andra företag -om det visar sig att det säljer. Och folk som har råd köper ett paket extra, för det är ju ”klimatsmart” mjölk.