Blogg Lär känna ett klim...

Att klimatkompensera är att ta direkt ansvar. För en verksamhet leder det dels till att klimatpåverkan måste beräknas och det annars osynliga synliggörs, dels hamnar kostnaden i bokföringen där den hör hemma. Om utformat rätt kan klimatkompensationen verka som en drivkraft för att påskynda utsläppsminskningar. En utgångspunkt som vi jobbar mycket med på ZeroMission, och som jag tycker är ett roligt element på jobbet, är även att hitta en koppling mellan en kunds verksamhet och våra kompensationsprojekt. Genom att knyta an klimatkompensationsprojektet till affären finns potential att skapa ytterligare mervärden och storytelling. Det är dock viktigt att klimatkompensation är en del av en bredare strategi och att ”walk och talk” går hand i hand.

Då marknaden för klimatkompensation innehåller en rad olika standarder och projekt med olika syften och varierad kvalitet tycker vi det även är viktigt att lära känna sitt projekt. I vår breda portfölj har vi starkt fokus på klimatkompensation med social nytta. Människors berättelser om hur klimatkompensationsprojektet kommit dem till nytta bidrar ytterligare till att konkretisera klimatkompensationen och göra det osynliga synligt. Så, här vill jag lyfta fram ett projekt vi gillar mycket och som internt går under namnet ”kobajsprojektet”!

Kolar Biogas Project i Karnataka, Indien – Där kodynga blir till biogas

I Kolardistriktet i Indien är fattigdomen utbredd och det råder stor brist på ved och energi. Samtidigt är ved det huvudsakliga bränslet för matlagning. Genom projektet ersätts traditionella vedspisar med spisar som eldas med lokalt producerad biogas. Och var kommer bränslet ifrån? Som jag redan avslöjat… kodynga från hushållens egna kor! Restprodukten som blir kvar blir även ett utmärkt gödsel för utarmade jordar. Ett spännande exempel hur en outnyttjad resurs tas till vara på i ett cirkulärt system.

Projektet startade 2012 i syfte att förse 10 000 hushåll med småskaliga biogasanläggningar för att laga mat och koka vatten. Klimatnyttan uppstår främst då biogasanläggningarna ersätter behovet av ved men även användandet av kostsam och hälsovådlig fotogen och gasol. Förutom att reducera behovet av ved och skydda skog bidrar även projektet till att minska hälsorisken för framförallt kvinnor och barn som tillbringar stora delar av sin vakna tid i rökfyllda utrymmen inomhus. En annan nytta är all den tiden som sparas. I vanliga fall spenderar kvinnorna 2-3 timmar dagligen på att samla ved,  men med biogasugnarna får de tid över till annat.

Projektet drivs av den lokala NGO:n SKG Sangha som övervakar byggandet av biogasanläggningarna och utbildar enskilda personer i varje by för att de ska kunna underhålla anläggningen. Varje hushåll betalar 15 % av materialet som behövs för att bygga deras biogasanläggning. Resten täcks av försäljning av klimatkompensation.

Som kund kan man köpa krediter i projektet eller ”hela” biogasugnar med möjlighet att få GPS-koordinatorer som visar ugnarnas lokalisering. Projektet utvecklas av vår icke-vinstdrivande partner myclimate i Schweiz, en av världens mest ansedda projektutvecklare som nu även har börjat visa hur alla deras projekt på olika sätt bidrar till FN:s globla utvecklingsmål för hållbar utveckling.  ”Kobajsprojektet” bidrar till åtta mål av 17 mål, det är många plusvärden utöver klimatnyttan!

Cow dung and water gets mixed in the inlet. The inscription on the inlet serves transparency reasons. The tracking-unique-identity-code is also helping to keep quality standards up. ’myc’ stands for myclimate.

The biogas digesters use a simple, but effective and well tested technology.

Cooking on the new cooker using the gas from the biogas plant. “We used 2-3 hours to collect fire woods every day. With biogas, it is very easy to prepare food.’

 

Här kan du läsa mer inlägg i ”Lär känna-serien”

Lär känna ett klimatkompensationsprojekt- Nakau, rädda regnskog med öbor i Stilla havet

Lär känna en småbrukare, del 6 – “Nu känner jag mig som en affärskvinna”

Lär känna en småbrukare, del 5- Kepsar, skratt och nyfödda killingar

Lär känna en by, lär känna klimatförändringen, del 4

Lär känna en småbrukare, del 3 “Honung och kor”

Lär känna en småbrukare del 2: “Det är det här jag investerar min styrka i”

Lär känna en klimathjältinna – 21 november 2014

Vill du veta mer om hur klimatkompensation genom ZeroMission är det bara att höra av dig.

//Johanna

KOMMENTERA

One Reply

  1. Hej!
    Jag vill gärna veta mer om klimatkompensation och Kodynga/biogas projektet i Indian. Jag kommer från början i Somaliland eller f.d. Nora Somalia.

    Det skulle vara mycket intressant att besöka Kolar Biogas Project i Karnataka, Indien – Där kodynga blir till biogas. Och kanske starta liknandeprojekt i Somaliland, där behovet av energi är stort och folk hugger ner skogar för sin energibehov, vilket i sin tur har lett till landet håller på att bli öken, regnsäsongen ute blir eller förkortas och klimatet ändras oregelbunden.

    Tack för mer Information.

    Ibrahim Adan
    Ordförande: Utvecklings Centrum
    tel. 0739-069 102

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.