Blogg Small is Beautiful p...

Häromdagen bloggade jag om den nya ekonomin som håller på att ta form. Den som kallas Sharing economy. Att inte äga utan utnyttja. Att använda befintliga resurser bättre. Samtidigt är det nödvändigt att också utnyttja alla ting längre. Törs man tro att det kommer att bli en renässans för att laga och reparera och på det viset få sakers livslängd att öka? Det är en utmaning för företag att låta produkter få längre liv. Det var så länge sedan som 1960 som Vance Packard gav ut boken Wastemakers, som fick stor uppmärksamhet och som anklagade företag att tillämpa inbyggt åldrande i sina produkter för att kunna sälja mer. Inbyggd sämre kvalitet än vad som var möjligt, alltså. Men uppmärksamheten ledde inte till verkliga förändringar. Nu kanske tiden har hunnit ikapp denna problematik och logiken blir allt tyngre. Vi lever på en planet som inte växer men befolkningen växer. De resurser som finns i form av växter, djur, mineraler och ämnen i jorden växer inte heller men ska delas av fler. Alltså krävs hushållning. Men då måste vi få ett nytt förhållningssätt till vintage, patina, ålder, retro. Inte bara för vin. Att det blir modärnt att inte ha det senaste. Antikprogrammen på tv kanske har en viktigare funktion än jag tidigare insett. De hjälper till att sprida synen att antikt är fint och att sätta värden på det som är gammalt. Det är med andra ord också många gånger värdehöjande att behålla. Och man tjänar ju också på att slippa köpa samma sak igen och igen. Men har vi glömt hur man stoppar strumpor, lagar en lampa eller en cykel som gått sönder eller limmar ihop trasiga leksaker?  Eller bygger och skapar grejer?

Kontor att hyra in sig i har funnits länge. United Spaces i Stockholm är ett strålande exempel där också den sociala aspekten och samarbete betonas. Nästa steg är att hyra verkstäder.

General Electric har sedan några år startat ett initiativ som heter GE Garages, som inte riktigt ser ut som man föreställer sig, där det finns maskiner och utrustning som man får använda sig av för att vara kreativ, fixa och tillverka sina egna grejor. Också utbildning och kunskapsdelning. Open source gäller. Det är en rörelse som kommit att kallas Makers Space och det växer inte bara i USA utan runt om i världen Den finns också i Stockholm och Göteborg och Malmö. Där kan man  komma och meka och sätta ihop grejor i gränslandet mellan teknik, konst och hantverk. Där kan man också lära sig reparera elektronik och cyklar. Om du tittar in på Göteborgs hemsida och gå till Nätverk, så känns det som att titta in genom ett nyckelhål och få en inblick i en annan värld. Inom Makers Space kommer också 3D-printing in i bilden som ett sätt att spara resurser. I stället för att starta med ett stort stycke av något material som man sedan skär till och behandlar, vilket ger skrot, gör 3D-printrar att inga resurser förspills.

Maker Movement är en subkultur som håller på att komma upp till ytan. Den betonar social samvaro, lära av varandra, och att utbilda sig. De har också kommit att utnyttja Crowd funding eller plattformen Kickstarter för att få ihop pengar. Framsynta företag har insett att det finns samarbetsmöjligheter med denna kreativa kraftkälla.

Det finns också Hacker SpaceFad Lab och Men’s Shed. Det senare finns det över 900 av i Australien och den också har inriktning mot mäns hälsa. Det är väl det manliga svaret på syjuntor?

Framväxten av denna greja/fixa/görarörelse har drivits av att det gått att flytta ner teknikanvändning, inte minst inom data-, laser- och 3D-teknologi, till gräsrotsnivå. Idag finns prylar för att göra sin egen robot. Att göra sin egen bok har det gått att göra länge. Återigen med hjälp av datateknologin. Klubbar där man brygger eget öl och har gemensam utrustning för mikrobrygd och inköp av råvaror har funnits länge. Makers märks i ekonomin. I USA beräknas Makers tillföra omsättning av 230 miljarder kr.

En parallell rörelse som också innebär att spara resurser är lokal produktion som blivit ett sätt att stödja lokal ekonomi och entreprenörskap i liten skala, ofta med miljöargument. Och ofta på landet. Många gånger innebär det att använda resurser som redan finns; en lada, ett tomt garage, en verkstad. Här har IT-tekniken gjort att det som tillverkas kan bjudas ut på en virtuell marknad och inte bara på Bondens marknad som finns i ett 20-tal städer eller Gnestadagen, som dock också är ett uttryck för framväxten av egenproduktion i form av hallonsylt, honung, ost, rökta renkorvar och stickade ylletröjor.

Kopplingen mellan hantverk, design och konst är en del av det framväxande. Designtorget är ett exempel. På nätet finns Etsy, en marknadsplats för konstnärer och hantverkare som vill sälja sina alster.

Liksom när det gäller Sharing Economy gäller det för etablerade företag att hålla koll. Det är här som innovationer uppstår. Det sjuder och kokar inte bara bokstavligt och Small is beautiful gäller än mer än när boken med denna titel kom ut 1973. E.F.Schumacher’s bok har förresten den perfekta undertiteln Economics as if People Mattered. Att slöjda, göra saker med sina egna händer har alltid gett personlig tillfredsställelse. Och den nya tappningen av IT-baserad slöjd drivs av att det är enkelt och billigt att komma igång.

KOMMENTERA

2 Replies

  1. Carina: Tack. Ja, jag tycker det är SÅ inspirerande att se vad som håller på att hända och på så många håll samtidigt!

Your comment has been successfully submited.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.