Cirkulär ekonomi eller cirkulära affärsmodeller har det pratats om en tid. I en tidigare bloggpost för 17 månader sedan handlade det huvudsakligen om teori och processteg. Glädjande nog så finns det nu konkreta exempel och praktiskt insamlade erfarenheter att tillgå – kort sagt – det bubblar där ute.
Vad finns det för affärsmöjligheter och vad finns det för möjligheter för mig som medborgare på en planet som behöver allt stöd den kan få?
Att förstå vad kunden behöver när kunden kanske inte ens själv kan formulera det låter som en paradox. Att ha förmåga att möta detta presumtiva kundbehov är ofta något som utmärker framgångsrika företag. Att vänta på inspiration fungerar inte ens för våra stora konstnärer utan det är blod, svett och tårar som gäller i vanlig ordning. Hitta ditt företags egna arbetsprocess. Att det kan vara värt det vittnar denna undersökning (gjord av Haas School of Business at Berkeley i Californien) som visar att 9 av 10 yngre personer s.k millenials (personer födda efter år 2000) snabbt byter varumärke om ett företag inte tar ansvar.
Hur blir ditt företag en vinnare?
- Jobba med partners som besitter kunskaper i respektive del för produktens livscykel (7 faser). Att tillämpa ett cirkulärt tänk igenom alla etapper är en utmaning för alla företag och det går inte att vara bäst i alla 7 faser
- Ta fram checklistor för respektive del av de 7 faserna i den cirkulära ekonomin så att du vet vad som krävs/ställa krav på andra i de sju olika faserna. Tänk mätbarhet
- Återkommande dialog med intressenterna. Intressentdialog är oftast kortaste vägen till en effektiv produktutveckling och en viktig del i en strukturerad arbetsprocess
- Lär av andra. Var med i nätverk (t ex Cradlenet) eller diskussionsforum på Linkedin som diskuterar den här typerna av frågor
- Glöm inte det sociala ansvaret i leverantörsprocessen
Det kan låta som ett enkelt erbjudande att erbjuda funktionsförsäljning (där producenter har ägandeansvaret) men ofta utvecklar man i traditionella spår och det brukar sluta med att man erbjuder det som man alltid har gjort – i bästa fall som en något uppgraderad produkt. Nedan tar jag upp fem intressanta lösningar som visar på andra möjligheter och som i flera fall använder sig av funktionsförsäljning för att möta kundens behov.
Easykicks: En prenumerationstjänst för barnskor
(ett par åt gången/barn) utan stilleståndskostnader eller jobbiga inköpsbesök för ca 170 kr/mån. Bakgrunden är att föräldrar om de har tur får ut 4 månader av ett par barnskor (därefter för små/trasiga). Det innebär minst 3-4 stressfulla besök till skoaffären per år. Och därefter hamnar skorna ofta I soppåsen (idag återvinns endast 5%). Easykicks är en tech startup som stöds av Nike. Alla skor återanvänds eller återvinns.
Philips erbjuder ljus som en funktionstjänst till Schiphols flygplats.
Schiphol önskade funktionen ljus. Philips fick incitament att bygga in extra robusta/energisnålare lösningar då de enligt upplägget stod för servicekostnader och elräkningen. Resultatet blev mindre miljöpåverkan i form av lägre resursförbrukning av el, transporter, råvaror (75% längre livslängd) och dessutom blev elnotan 50% lägre.
Loop Rocks dejtingapp för byggmassor.
25% av Stockholms lastbilstransporter lär vara byggnadsmassor ofta på väg till kostsam deponi eller någon form av mellanlager. Via appen Loop Rocks (dotterbolag till NCC) matchas underskott och överskott. Appen är gratis att använda, för proffs som privatpersoner.
KG Knutsson erbjuder minimering av stillestånd
för bussar via renoveraringar av bussväxelådor. Vilket innebär att man sparar allt mellan 50% och 90% i material jämfört med att ta fram en ny. En renovering förlänger livet på fordonet och KGK har ett stort lager av utbytesenheter som kan skickas på dagen och på så sätt se till att bussoperatörer över hela landet snabbt kan få sin buss tillbaka i trafik.
Repamera är en tjänst som tillhandahåller lagningar av trasiga kläder.
Du beställer hem frakthandlingar plaggen lagas (i Malmö) och därefter kommer de tillbaks inom 21 dagar. Tjänsten kan sägas vara cirkulär i den meningen att plaggets livslängd (konsumtionsfasen) förlängs och att vi därmed gör en resursbesparing men självklart skall också råvaran återföras i slutet av livscykeln.
Funktionsförsäljning möjliggör en överföring av risktagandet. Istället för att kund skall behöva ta all risk för en ibland ogenomtänkt produkt så är det nu tillverkaren/leverantören som står risken. Kunden får sina behov tillgodosedda och det är tillverkarna som står för kvalitetsbristkostnader/servicekostnader/ stilleståndskostnader mm. Affärsmodellen för funktionsförsäljning innebär att det finns tydliga incitament för producenterna att jobba långsiktigt pga av kostnads och resursbesparingar samt inte minst möjlighet till längre intäktsmodeller (inbetalningar enligt prenumerationsmodell istället för engångs inbetalningar vid produktköp).
Om en producent genomför en analys av en produkts 7 faser i en livscykel så finns det goda möjligheter att undvika externaliteter (extern effekt på tredje part). Vilket innebär att affärsriskerna minimeras (framtida kostnader undviks) och den erhållna goda kunskapsnivån kan möjliggöra att man vågar erbjuda funktionsförsäljning med följd att kunden får en robustare och mer kvalitetssäkrad produkt, producenten minskar kostnaderna och resursförbrukningen och planetnyttan blir uppenbar.
Men som sagt ingenting är enkelt – fame costs – och betalmedel brukar vara blod, svett och tårar, där finns ingen skillnad på nya eller gamla affärsmodeller.
