tjanster_analyser_ekosystemtjanster_ekokvitto

Att mäta miljöförbättringen vid ekologisk produktion – ekokvitto

Ekologiska kvitton är ett mått på de miljöförbättringar som åstadkoms genom ekologisk produktion istället för konventionell. Allt fler konsumenter vill se tydliga resultat av hur miljön påverkas när man köper ekologiska produkter. Vad gör det egentligen för nytta för naturen och djuren om vi handlar ekologiskt? Hur kommunicerar man på bästa sätt miljönyttan av att välja ekologiska produkter istället för konventionella?

Modellen för ekologiska kvitton togs fram på initiativ av U&We och i samarbete med bl.a. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Konsumentverket för att sätta siffror på de miljöförbättringar som åstadkoms genom ekologisk produktion istället för konventionell. Modellens miljödatabas bygger på vetenskapliga studier och aktuell statistik. Beräkningarna är baserade på en helhetssyn, där produktionssystemen och inte enskilda produktionsenheter jämförs. Jämförelserna utgår i de flesta fall från svenska förhållanden.

Svart på vitt om grön nytta

Ekokvitton kan presenteras på olika sätt och riktas till olika målgrupper. Men oavsett hur de utformas och i vilka sammanhang de används kan de utgå från samma grunddata. Siffrorna på miljöeffekterna utgår ifrån:

  • Minskad användning av bekämpningsmedel. Det bidrar till fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Innebär också att risken för förorening av grundvatten och vattendrag minskar
  • Hur många fler djur som får utlopp för sina naturliga behov
  • Hur många fler gårdar som blir ekologiska
  • Hur mycket mer jordbruksmark som blir ekologisk. Det ger oss bland annat fler öppna landskap genom mer inhemskt odlad areal för grovfoder (hö, halm och ensilage)
  • Hur mycket energiförbrukningen går ner genom att handelsgödsel inte produceras
  • Minskad spridning av kadmium till följd av att handelsgödsel inte sprids.
  • Hur mycket den biologiska mångfalden påverkas. Hur många fler växtarter, fågelarter, arter av nyttoinsekter och spindlar och hur många fler individer av arterna det kan bli.

Kontaktperson: Katrin, Peter, Ellinor & Maria

Några ekokvitton

Den ekologiska bananförsäljningen har ökat under året. Vi har tagit fram ett banankvitto för KRAVs räkning som de valt att presentera i en film som du kan se här: KRAV-märkta bananer – bra för dig, odlaren & miljön.

För Arla Foods har vi tagit fram ett ekokvitto för den ekologiska mjölken som presenteras här: Arla Foods ekokvitto 2011.

Ett ekokvitto för äggkonsumtionen i Sverige under påsken 2012 presenteras på vår blogg.

Bakgrundsinformation

Arbetsgruppen Synliggörande av miljöpåverkan inom dialogprojektet Framtida Handel, som avslutades 2007, dokumenterade arbetet i broschyrer och rapporter som du finner länkar till nedan.

Slutrapport Ekologiska kvitton innehåller bl.a. bakgrund, exempel på kvitton och komplett referenslista och nås via länken ovan.

Konsumentverket, som var en av finansiärerna av Ekokvitton har tagit fram en handledning om ekokvitton: Handla ekologiskt!

Rapport Tänk nytt, tänk hållbart! – en dagligvarukedja för framtiden! gavs ut av Miljövårdsberedningens dialog Framtida Handel.

Konsumentverket beställde ett mer genomarbetat kaffekvitto som konkretiserar kaffets miljöeffekter. Det ekologiska kvittot för kaffe presenterades i en rapport i januari 2007 och kan laddas ned här.

Text från Framtidahandel.se

Den text som tidigare fanns på Framtida Handels hemsida, är borttagen från nätet i och med att det statliga projektet avslutades. Vi har räddat relevanta delar av texterna och presenterar dem här.

Tanken med ”Ekokvitton 2005” är att göra det lättare för butiker, restauranger, storkök, kommuner, myndigheter, företag och organisationer att berätta vilka konkreta miljöförbättringar som åstadkoms i lantbruket genom att välja ekologiska livsmedel. Projektet har därför tagit fram data som gör det möjligt att räkna fram effekter i siffror.

 

För projektet har det funnits en styrgrupp bestående av Svensk Dagligvaruhandel, Coop, ICA och Konsumentverket. En referensgrupp bestod av Framtida handels arbetsgrupp för Synliggörande av miljöpåverkan samt Ekologiska lantbrukarna och Krav.

Jordbruksverket och Konsumentverket har varit huvudfinansiärer för projektet. Deltagande parter har även bidragit med en egen insats.

 

Studerade miljöeffekter

För att kunna sätta siffror på miljöeffekter av att välja ekologiska livsmedel har följande områden studerats:

  • användning av handelsgödsel
  • användning av bekämpningsmedel
  • antal djur som får utlopp för naturliga behov
  • areal jordbruksmark som blir ekologisk
  • antal gårdar som blir ekologiska
  • användning av energi
  • spridning av kadmium
  • biologisk mångfald

De ekologiska kvittona innehåller också uppgiften ”Ingen användning av GMO i produktionen”. I reglerna för den ekologiska produktionens ingår att utsäde, plantor eller annat förökningsmaterial ej får härstamma från genetiskt modifierade organismer. Alla effekter har inte beräknas för alla livsmedel. Det beror på begränsningar i tid och andra resurser samt på att vetenskapligt underlag i vissa fall saknas.

 

Jämför svenska förhållanden

Jämförelsen mellan ekologisk och konventionell produktion utgår i de flesta fall från svenska förhållanden. På sikt bör beräkningarna även ta hänsyn till importen av livsmedel. Det kommer förmodligen att leda till att effekterna av att välja ekologiska livsmedel kommer att framstå som större än i dag. Det beror på att konventionellt lantbruk i andra länder ofta använder större mängder bekämpningsmedel och handelsgödsel än vad som görs i Sverige.

 

Inte på produktnivå

Beräkningarna för Ekokvitton 2005 gäller inte enskilda produkter eller märken, utan visar de generella skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion för det aktuella livsmedelsslaget.

 

Miljödatabas

Projektet Ekokvitton 2005 använder sig av en databas med miljöfakta som tagits fram av konsultföretaget U&W. U&W:s modell har valts som grund för beräkningsjämförelser av  gruppen ”Synliggörande av miljöpåverkan” inom projektet Framtida Handel i samarbete med Krav och Ekologiska lantbrukarna. Databasen bygger på vedertagen forskning och officiell statistik. Uppgifterna i databasen har uppdaterats och kvalitetssäkrats genom projektet ”Ekokvitton 2005”. Underlagen har granskats externt.

 

Vetenskaplig grund

Ekokvittona utger sig inte för att erbjuda en räkenskap med exakta siffror på decimalkommat när. Däremot kan kvittona visa på storleksgraden av de positiva effekterna för miljön av att välja ekologiska livsmedel. När man jämför ekologiskt och konventionell produktion är det nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv.  Studiens tidslängd påverkar resultatet, liksom hur lång tid ett jordbruk odlats ekologiskt.

 

Jämför på systemnivå

Att dra slutsatser från jämförelser av enskilda gårdar eller åkrar är vanskligt. Ett skäl är att den ekologiska och den konventionella produktionen använder sig av olika djurarter och växtsorter, olika gödslingsteknik och bekämpningsmetoder. I det ekologiska jordbruket avlöser olika grödor varandra under en flerårscykel, medan det konventionella jordbruket inte varierar grödorna i samma utsträckning. Produktionsintensiteten skiljer sig också och är oftast högre i konventionellt jordbruk än i ekologiskt. Till exempel föder ekologisk produktion upp samma mängd djur på en större yta än konventionell produktion. Det kan dessutom vara svårt att hitta jämförbara gårdar; gårdar som har liknande jordmån, klimat, geografi, hydrologi och övriga produktionsförutsättningar. Det är därför det är så viktigt att utgå från en helhetssyn där hela produktionssystemen jämförs.

 

Val av vetenskapligt underlag

En ekologisk odling bör studeras under åtminstone en hel växtföljd, det vill säga cirka sex år. Dessutom har en ny ekologisk odling en startsträcka på cirka sju år, både för att hinna bygga upp jordens produktionskapacitet och för att odlaren ska lära sig att bruka gjorden på ett nytt sätt. Skillnaden mellan en ekologisk och en konventionell produktion ökar med tiden. Långtidsstudier visar nämligen att skillnaden är störst i slutet av studieperioden (studier som omfattar en tjugoårsperiod). En begränsande faktor är att det inte finns så många studier med tillräckligt lång observationsperiod.

 

Nya forskningsmetoder

Både livscykelanalyser och att utgå från en systemsyn är relativt nya verktyg i forskningen och behöver utvecklas vidare.I alla studier är forskares värderingar mer eller mindre styrande för valen av undersökningsmetoder och för tolkningar av resultaten.

 

Granskning

För granskning av vetenskapligt underlag, statistik och metodik har främst Christel Cederberg och Johanna Björklund engagerats. Christel Cederberg är Agr.Fil Dr, forskare i livsmedelsproduktionens miljöpåverkan, Svensk Mjölk. Johanna Björklund är forskare på Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling och agroekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Granskningen har främst avsett området biologisk mångfald. Till projektet har även Johan Ahnström, avdelningen för landskapsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, bidragit.

 

Källor och referenser

Huvudsakliga beräkningsunderlag

För exakta beräkningar och referenser se kvittonas beräkningskalkyler

 

Bekämpningsmedel

Användningen av bekämpningsmedel beräknas utifrån foderproduktionen i Sverige. Uppgifter har inhämtats från:

  • Jordbruksstatistisk årsbok, SCB och Jordbruksverket 2004
  • Cederberg, SIK-rapport 728
  • Wivstad, ”Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk – användning och risker för miljö och hälsa, CUL, SLU 2005”
  • SCB Bekämpningsmedel i jordbruket 1997/98 Mi 31 SM 9902
  • AFR rapport 291 Annika Carlsson-Kanyama, StockholmUniversity and Mireille Faist, Swiss Federal Institute of Technology.

Handelsgödsel

Användningen av handelsgödsel beräknas utifrån foderproduktionen i Sverige. Uppgifterna har inhämtats från:

  • Cederberg, SIK-rapport 728
  • Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004.

Foder och mark

Produktion av foder och markanvändning har inhämtats från:

  • Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004
  • Livsmedelssverige 2005
  • branschorganisationer
  • olika forskningsstudier.

Antal ekologiska gårdar

Beräkning av antal gårdar baseras på genomsnitt för samtliga typer av gårdar i landet.  De konventionella och ekologiska gårdarnas storlek är hämtade från:

  • Krav-statistiken 2004
  • Jordbruksstatistisk årsbok 2004 SCB och Jordbruksverket 2004
  • Livsmedelssverige
  • branschorganisationer.

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden har bedömts utifrån underlaget för en metaanalys av ett större antal studier, ”The effects of organic farming on biodiversity and abundance: A meta-analysis”, Bengtsson et al. 2005. Bedömning och beräkning för detta projekt har genomförts av Johanna Björklund och Johan Ahnström, CUL, SLU. De kvantifierade uppgifterna avser främst svenska spannmåls- och foderförhållandena.

 

Systeminriktade långtidsstudier

  • ”The environmental impacts of organic farming in Europe”, finansierad av EU kommissionen. Rapport av universitetet i Hohenheim, Tyskland. Experter i 18 europeiska länder samt litteraturstudie genomförd av universitetet. År 2000.
  • Lifecycle inventory of 23 dairy farms in western Sweden, Cederberg et al., SIK 2004.
  • The DOK trial at Therwil, 24 year comparison, Switzerland, FiBL and FAL, år 2001.
  • ”Öjebynprojektet – ekologisk produktion av livsmedel”, SLU, 12 årig studie, 2001 resp 2005.