Vad kostar kosten? - 16 januari 2017

Kost

Illustration: Josefina Jonsson

I början av 1900-talet var måltiden mest ett måste. Men en förändring har skett både i uppfattning och konsumtion gällande vår mat. Alla som har sett historieätarna kan nog hålla med om att maten är något som förenar alla människor genom tiderna: alla måste vi äta. Men en förändring har skett i hur vi värderar maten, både resonemanget kring råvarorna likväl som det faktiska monetära värdet.

Om vi ser till hushållen i Sverige, ökade den disponibla inkomsten och köpkraft under slutet av 1900-talet (med undantag för hög inflation under 80-talet). Hushållens genomsnittliga utgifter har under perioden 1978 – 2008 ökat med 35 procent (när man tagit hänsyn till inflationen). Men vad är det vi lägger pengarna på? Konsumtionsmönstret har ändrats till att det är normaliserat att bo i större bostad, ha tio par skor, äga flera vårjackor med mera. Ni kanske känner igen er? Det är lätt att acceptera ett visst konsumtionsmönster och beteende när man är uppväxt med det eller har fått lära sig att göra på ett visst sätt. Det är inte alltid man har tid eller perspektiv att ifrågasätta sina egna val. Det som jag tycker är intressant med de ökade utgifterna är att även fast det genomsnittliga hushållet har fått mer disponibel inkomst och har ökat sina utgifter, så har fördelningen av utgifterna ändrats mycket sedan 1978. Vi låter utgifter för vår bostad, transport och våra fritidsintressen öka kraftigt medan utgiften för livsmedel har minskat. (Källa: SCB)

kost

Källa:  SCB

 

Det som inte framkommer i diagrammet ovan är att dessa olika konsumtionsgrupper har olika prisökningar och inflationstakten har tidvis varit högre för livsmedel än för andra varor vi köper. Mat har alltså relativt sett blivit dyrare, bland annat som en följd av svagare krona, men ändå är vi i en period där vi låter andra intressen kosta mer än livsmedel. Historiskt sett har vi aldrig konsumerat så stora volymer mat som vi gör idag, men det är inget som syns i den monetära mätningen av de genomsnittliga utgifterna baserat på Sveriges hushåll. Under 1900-talet har vi sett en beteendeförändring gällande livsmedelskonsumtion i Sverige. Med ökat välstånd följer ändrat beteende. Stora matkedjor pressar priserna på produkter för att kunna erbjuda den billigaste matkassen gentemot sina konkurrenter, vilket minskar marginalerna ju längre i kedjan vi kommer. Det är svårt att föreställa sig hela den långa, komplexa kedjan när vi nu lever i ett samhälle som är i stort sett frånkopplad produktionen.

Jag tycker det är viktigt att vi inte bara ser till det monetära värdet på livsmedel i denna fråga, utan även hur det värderas kvalitativt – hur vi pratar och tänker kring det vi äter. För sanningen är den, att i och med att vi hamnar längre och längre ifrån produktionen både geografiskt och mentalt, kommer det bli svårare att uppskatta och att faktiskt förstå det jobb och de resurser som investeras i vår mat.
Om man själv har en kolonilott, liten balkongodling eller har krukväxter som kräver uppmärksamhet, så har man erfarit vad det kan innebära att sköta om och utveckla något levande ting. Föreställ dig då vilken enorm process det är att framställa all den mat vi ser i dagligvaruhandeln. Jag hoppas att fler kommer intressera sig för maten och därmed bidra till en mer ansvarsfull konsumtion. Kanske öronmärka en del av budgeten och unna sig riktigt riktigt bra råvaror 2017? Mat är gott och ska få kosta! Det som slutkonsumeten inte betalar för i kassan, betalar vi i form av sämre kvalitet och miljöförstöring. Så för att kunna njuta ordentligt av sin måltid, låt den även kosta!


Inga kommentarer än