Veganism, kyckling eller biff – vad kan vi äta på en allt varmare planet? - 2 oktober 2017

Allt fler röster höjs kring vad vi ska äta för att hålla oss inom ramen för vad planeten tål. Ett perspektiv som ofta tas upp är förstås klimatet och 1,5 graders målet. Men det finns ju fler områden att beakta, t.ex. biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och djurvälfärd. Så vad säger forskningen kring våra matval – vad är bäst för miljön? Behöver vi alla bli veganer?

Efter att ha lyssnat till Elin Röös, forskare vid SLU kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning, på en forskarträff kring veganism, kyckling eller nötkött i förra veckan, har jag fyllt på med kunskap från aktuell forskning och jag känner mig hoppfull även om vi också i matfrågan har bråttom.

Kolbudgeten

Elin började med att visa på det akuta läget. Vi har ungefär fem år på oss att göra rejäla klimatåtgärder för att nå 1,5-gradersmålet… med 66% sannolikhet. Dessutom kan vi inte skylla på någon annan, champagneglasmodellen visar att hälften av utsläppen kommer från de 10% rikaste i världen, vilket är vi. Mer information om kolbudgeten finns på Carbon Brief och Carbon countdown clock som The Guardian har på sin hemsida.

Olika kosthållning har olika klimatpåverkan. Ju mer rött kött du äter desto högre är din klimatbelastning, Fiskätare och vegetarianer ligger på ungefär samma klimatpåverkan medan vegankost ger den absolut lägsta klimatbelastningen.

Målkonflikter

Om vi vill ha en så lågt klimatpåverkande spannmålsproduktion som möjligt leder det till ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel för att öka avkastningen och få en större skörd. Motsvarande tankeexperiment för grishållning gör att vi håller grisarna i stall där de enbart äter och växer på sig för att få ut så mycket ätbart protein ur insatsvaran som möjligt, vilket medför en djurhållning med dålig djurvälfärd.

Om vi skulle ha vegetarisk kost som vision för världen och väljer att dricka mjölken så blir det kött över = dålig resurshushållning. Med vegankost som vision för världen tas inte betesmarken tillvara med följd att resurser går till spillo som vi själva inte kan äta samtidigt som den biologiska mångfalden hotas.

Så även om klimatfrågan är akut behöver vi kunna ta in fler perspektiv när vi gör våra analyser och val. Det är till exempel inte främst av klimatskäl som vi bör köpa svenskt kött framför utländskt utan för att vi har låg antibiotikaanvändning och att den biologiska mångfalden i Sverige stärks av att betesmarken används.

Sammanfattning

Elin Röös avslutar sin föredragning med några punkter för att kunna nå 1,5 gradersmålet och ett citat av Gunnel Ståhle kring vem som har ansvar

  • Konsumtionen av animalier behöver minska väsentligt
  • Så länge animaliekonsumtionen är hög gör varje vegan & vegetarian en stor insats.
  • Olika köttslag har sina för- och nackdelar men naturbetesköttet levererar flera ”tjänster” – både köttråvara och ekosystemtjänster.
  • WWF tillhandahåller bra guider för miljösmart ätande t.ex. Köttguiden och inom kort One Planet Food-konceptet
  • Veganbaserat jordbruk funkar genom vallodling som går till biogasanläggning och till jordförbättring samt att man använder fossilfritt mineralgödsel

”Alla har ansvar fullt ut i den position man befinner sig i, privat och på jobbet och oavsett i kedjan.”

Så det gäller att aldrig säga att det är någon annans ansvar utan berätta att det här gör vi. Det här gör jag!

Var hittar du mer information eller kan lära dig mer?

Kurs hos Aktuell hållbarhet 16 november: Hållbara livsmedel och måltider – inköp klimat, miljö och socialt ansvar

Forskningsrapport av Elin Röös et al: Evaluating the sustainability of diets – combining environmental and nutrional aspects

Matlust anordnar regelbundet forskarträffar och har samlat information om forskning och utveckling på sin hemsida.


Inga kommentarer än