Att ha fritidsbåt är inte den mest hållbara aktivitet man kan ägna sig åt. Vare sig när man kör den eller när man rustar och servar. I alla fall inte när man har motorbåt. Men det ger möjlighet till naturupplevelser som är svårslagna. Och med många decennier av fritid på sjön är det svårt att välja bort.

Så när våren nu kommer och sjösättningen närmar sig – vad ska vi båtälskare tänka på, för att vara så hållbara vi kan?

Lära oss segla är en åtgärd. Bränsleförbrukningen i en motorbåt är oftast långt högre per körsträcka än motsvarande för fordon på land. Det har att göra med vattenmotståndet naturligtvis. Alternativen i form av förnybara bränslen är dessutom väldigt få på sjön.

Jag kan inte segla. Jag har motorbåt, men en långsamtgående snipa som drar väldigt mycket mindre soppa än de flesta snabbgående båtar. Så slow är ett bra ledord, med en båt som är byggd för det. Slow med en båt som är byggd för höga farter kan tvärtemot göra saken värre, om man lyckas lägga sig i det där fartintervallet som gräver ner aktern i sjön och pekar fören upp mot himlen. Gör inte det.

Rätt farkost vid rätt tillfälle. På sommaren, när jag befinner mig ute i skärgården en längre tid, tar jag inte dieselsnipan till affären. Affären ligger inom räckhåll med den lilla roddbåten som har elmotor och solpanel. Det är tyst, bara sjöns porlande mot skrovet. Här är det ännu mera slow, men med ökande chans till möte med säl, eftersom jag inte bullrar. Nån gång har jag fått eltorsk (p.g.a. glappande batterikoppling visade det sig) och då går det att ro. Bra träning för rygg och axlar.

Mekanik istället för kemi. Båtbottnar målas för att förhindra att alger och havstulpaner får fäste och växer fast på båtbotten. Och påväxten är inte heller bra för miljön, det gör båten långsammare och ökar bränsleförbrukningen. Men det flesta båtbottenfärger är skadliga för vattenlevande organismer, även många av de så kallade ”ostkustfärger” som enbart skulle verka fysikaliskt. Ett alternativ är att inte bottenmåla och istället bottentvätta några gånger per säsong. Det finns ett ökande antal båtbottentvättar längs kusten, som fungerar ungefär som en biltvätt. För en mindre båt kan en tvättning för hand fungera.

Släpp inte ut! Vare sig det är avspolning med högtryckstvätt, slipdamm, slagvatten, konserveringsvatten, penseltvätt, hushållsavfall eller latrin. Båtklubbarna ska ha möjlighet till insamling av allt farligt avfall som uppstår i samband med vårrustning och annat underhåll. Möjligheter till latrintömning kan finnas i anslutning till gästhamnar, hemmahamnar och sjömackar. Inte ännu i tillräcklig utsträckning, men ökande.

Nedan hittar du en film om sjövett från 1964, som mest är kuriosa men ibland fortfarande kan kännas aktuell.

Glad båtsäsong!

Så var det juli igen och jag sitter på båten hem efter 48 timmar i Almedalen. Detta var min tredje gång i Almedalen och jag fascineras ännu en gång av den här mötesplatsen, alla åsikter och allt engagemang i olika frågor. Mitt engagemang finns i hållbarhetsfrågan och företagens roll i omställningen. För er som inte var på plats i Almedalen tänkte jag därför dela med mig av mina topp fyra mest intressanta seminariet på tema hållbarhet:

1. Spaningar från samtiden som berättar om framtiden

Seminariet ”Spaningar från samtiden som berättar om framtiden” arrangerades av Impact Innovation, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, som med stöd av metoden strategisk framsyn bjöd på krispiga, tänkvärda och roliga spaningar om energi, cirkulär ekonomi och digitalisering. Helt klart det bästa seminariet under mina dagar i Almedalen och en spännande metod för att våga tänka utanför det vi redan vet.

2. Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv

”Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv” anordnades av Nordiska Ministerrådet. Fint samtal om omställningen på individnivå och vad det innebär. Fokus på ”att bli” (t.ex. duktig på att spela gitarr) och inte ”att ha” (t.ex. ytterligare ett par skor) var budskapet. Björn Ferry deltog på länk och gav konkreta exempel på hur ett (nästan) klimatneutralt liv kan se ut och vad det innebär både för honom och familjen.

3. Kan spel rädda planeten?

Seminariet ”Kan spel rädda planeten?” arrangerades av Svenska Dataspelsbranschen för att lyfta frågor om klimat- och hållbarhet inom spelutveckling. Frågor om vilken roll spelutvecklare har i att minska sin negativa påverkan och öka sin positiva påverkan diskuterades, liksom hur intresset för hållbarhetsfrågor ser ut hos investerare. Jag berättade om klimatkalkylatorn Play, Create, Calculate som vi på U&We tagit fram i projektet Susindi. Kul att få vara med och lyfta de här frågorna i den här viktiga branschen där intresset för klimat- och hållbarhetsfrågor växer.

4. Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?

”Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?” arrangerades av PwC. Uppriktigt från näringslivet (H&M och Tele2) om att vi måste hitta en balans mellan data och action, och att vi inte får glömma bort att agera i jakten på bättre data, underlag och visualiseringar. Kort och gott, det finns inte tid att vänta på perfekta data. Vi vet vad som måste göras och vi måste agera nu (Tyvärr finns inte det här seminariet inte tillgängligt att se i efterhand).