Månad: januari 2018

Frågan om flygbantning rullar vidare i alla media. Både kända personer såsom Björn Ferry, Heidi Andersson och Malena Ernman och okända meddelar att de slutar flyga helt och hållet. Frågan om att flyga eller inte flyga ger nu allt fler dåligt samvete och flygångest.

Ett argument för att inte begränsa flygandet är att det ger tillfälle till kulturutbyte, träffa människor i andra länder och se orörd natur. Det blir dock lite ihåligt när denna aspekt ställs mot att redan en långresa ger lika mycket utsläpp, som den utsläppsbudget varje människa på jorden har. Dvs mindre än 1-3 ton utsläpp person, lite beroende på hur man räknar. Dessutom är detta utbyte något rika länder kan hänge sig åt. Inte fattiga. Rättvisa?

Ett annat argument är att företag behöver resa i en marknadsglobaliserad värld för att träffa kunder. Mycket har hänt inom detta område, inte minst med stramare resepolicys och utvecklad videoteknik, som gör att man stannar hemma. För många är inte minst det sistnämnda en fördel: Att ligga på hotell och komma hem sent till familjen är i det långa loppet inte någon bonus på jobbet. Men totalt ökar flygresorna snabbt i hela västvärlden. I Sverige har flygresorna dubblerats på 25 år.

Men varför har flyget sådan attraktivitet? En faktor är att det saknar konkurrens. Att åka tåg tar mångdubbelt längre tid och är dessutom dyrare. Ingen bra kombi. Dessutom subventioneras flyget. Flygbiljetter har aldrig varit billigare än nu. Det självklara i att beskatta flyget på samma sätt som andra trafikslag är ingen politisk självklarhet. Det måttliga förslag regering lägger kommer inte att få stöd i riksdagen, bla därför att det tidigare bl.a centerpartiet motsätter sig förslaget. Trots att halva befolkningen tycker det är en bra idé. Så politiker pratar om klimatet men när det kommer till handling är det inte så enkelt. Höghastighetståg skulle ta bort en hel del inhemsk flygtrafik. Men det blir för dyrt anses det. Men att bygga ut Arlanda flygplats, som Swedavia vill, verkar inte stöta på något motstånd ej heller att regeringen satsar en kvarts miljard på att bygga en internationell flygplats i Sälen. Så här långt ser man inga tecken på utsläppsminskning, även om spridd flygbantning hjälper till.

Hur är det då med teknikutvecklingen inom flyget, är det något att hoppas på? Motorer och design har gjort att utsläpp per passagerarkilometer gått ned med ca 15%. Inte mycket att skyta med. Jämför med utvecklingen inom bilmotorer där bränsleförbrukningen halverats på 10 år. Per Grankvist skriver en mycket informativ blogg om detta och mycket annat.

Många ställer sitt hopp till förnybara flygbränslen vilket kräver politiska beslut och en fördelning av tillgängliga råvaruresurser. En möjlighet dock. MEN det många inte vet är att klimatpåverkan från höghöjdsflygning är minst lika stor som utsläppet från bränslet och kommer att bestå även med förnybart bränsle. Så det blir exakt en halvmesyr.

Klimatkompensation då? Ja, det är ju näst bäst efter att inte flyga. Då gör man något snarare än inget. Dock inser vi som jobbar med kompensation att kostnaden inte driver på reduceringsåtgärder som annars är fallet, t ex att företag väljer miljöbilar eller investerar i klimatsmarta byggnader. Problemet med flyget är att företagen, efter att man skapat interna restriktioner för att flyga, inte kan göra annat än att vänta in teknik- och bränsleutveckling, om man ska fortsätta med samma affärsmodeller. Att kompensera för resorna ger då i alla fall positiva sidoeffekter i kompensationsprojekten. Men vi inser dock att kompensation också kan användas för att reducera sin fear of not flying… Freda sinnet.

Flyget är en marknadsmässig imperfektion, hålls under armarna och bär inte sina verkliga kostnader. Kommande generationer står för notan. Externaliseringen i form utsläppen av växthusgaser måste betala sina kostnander genom skatt och annat. Ett icke-subventionerat flyg skulle då innebära att affärsmodeller kanske måste ses över  och för privatpersoner att priserna på upplevelseresor hamnar på nya nivåer. Inför suget att flyga för att få nya kulturintryck eller få bada i laguner måste vi träna på att ta konsekvensen av det obehagliga ordet AVSTÅ. Men NatGeo’s Attenborough-program på TV är en hjälp att uthärda. Eller: Är det där suget uppstår?

Kan det hjälpa att på djupet inse att det jag släpper ut gör att någon annan inklusive ofödda inte kan få släppa ut de tonnen? Eftersom vi har en begränsad utsläppsbudget att röra oss med. Jag jobbar med den insikten…

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.