Månad: februari 2018

Jag läser Karin Bojs krönika i DN om att vi åtminstone ska öppna ögonen och göra medvetna val att flyga till Thailand på semestern och äta nötkött, om vi nu ändå ska göra det. Att vi har ett val.

Den insikten har många redan gjort, helt eller delvis, men fler behöver vakna upp. Och det är inte lätt. Strategierna för att slippa känna har vi utvecklat till en konst: förnekelse, att rationalisera sitt beteende, fortsätta som om inget har hänt – fortsätta konsumera, resa, jobba mer och mer mot någon annans tillväxtmål vi egentligen inte tror på, dvs leva ett slags dubbelliv i strid mot vår egen moraliska kompass. En del hoppar av ekorrhjulet som en protest, andra blir passiva, och intar en Business-as-usual-mentalitet, med en övertro på att kapitalism, samhällssystem och politiker ska lösa problemet, eller på att den tekniska utvecklingen ska rädda oss. Så sviker vi oss själva. Och vår egen väg, vilja och värdegrund. Och måste döva oss med missbruk av olika slag för att stå ut. Med konsumtion, spelmissbruk, sociala medier, mat, träning etc slipper vi känna tomheten och längtan efter oss själva. Och precis som vid andra sorters missbruk får skulden och ångesten efteråt oss att boka ännu en utlandsresa för att slippa känna efter. Och så skadar vi oss själva och planeten ännu mer.

Vi lever i en värld där vi har utvecklat ett missbruksbeteende. Först när vi är medvetna kan vi skapa det liv och den värld vi vill leva i. Vi är alla aktörer i den utveckling som sker, och vi har alla kraften att förändra inom oss.  De val vi gör i dag spelar roll. 

Religion har spelat en roll i att ta oss dit vi är. Genom den har vi skapat en tro på en Gud utanför oss själva, en yttre makt som vi alla blir barn inför. Utan möjlighet att påverka. Det är dags att hämta hem kontakten med vår egen potential, vår kraft, och därmed vår andlighet. Andlighet är ett ord som kan verka skrämmande för oss. Det finns skeptiska röster som undrar hur det kan hjälpa mänskligheten att meditera när världen runtomkring blir varmare och varmare. Att vi tvärtom borde sluta ägna oss åt vårt ego och gå ut och agera.  Men det yttre och inre hänger ihop. Utan kontakt med oss själva i allt vad vi är, med alla känslor av skam, skuld, rädsla och sorg orkar vi inte bära vad som faktiskt sker runt oss, och vi stänger av. Då stänger vi samtidigt av en bit av oss själva.  Och fortsätter med vårt missbruksbeteende och överkonsumtion för att stå ut.

Andlighet kanske inte handlar så mycket om att stänga in sig i en grotta och meditera, trancendens och änglar, utan om att när vi medvetandegör och fördjupar relationen till oss själva fördjupar vi samtidigt relationen till naturen, planeten och till varandra. Det handlar om att när vi stillar oss, går inåt och lyssnar till vår egen röst är det planeten vi hör. Vi är alla en del av samma röst, av samma smärta. Det är själva anledningen till att vi flyr, men det är när vi delar den som kraften väcks. Nu närmar vi oss vägs ända, där det inte längre finns någonstans att ta vägen.  Vi måste ta oss själva och vår egen värdegrund på allvar.

För många låter det här som ett stort steg att ta, när hjulet snurrar fortare och fortare och vi knappt hinner läsa läxan med våra barn på kvällen. Fokus, närvaro och stillhet är en lyxvara i mångas liv.

Det finns terapiformer som ser människans existentiella livsutmaning, andlighet och behov av naturen i ett holistiskt perspektiv. Med rötter i den existentiella och transpersonella psykologin tas dessa villkor in i terapiarbetet, eftersom det är en del av vad det innebär att leva i den här världen, i den här tiden. Psykosyntes är ett exempel. Ekopsykologi och djupekologi är andra område som växer – och som många forskare i dag kan peka på – att naturens läkande förmåga för psykisk ohälsa och som en nödvändighet för människans välbefinnande, att vi i grunden är en ekologisk varelse.  Även den traditionella beteendevetenskapen behöver börja inkludera den existentiella smärtan som handlar om planetens överlevnad. Ett perspektiv som bygger på att vi är en del av allt. Det är dags att sluta separera oss själva från varandra och vår planet.

Om vi i djupet av oss själva förstår att vi alla är ett kan vi inte fortsätta skada varandra, planeten, djuren och oss själva. Tacksamhet, hopp och tillit väcks. Tillsammans har vi alla möjligheter. Men vi måste våga vakna upp.

// Lisa Wiklund

Dagens gästbloggare är Lisa Wiklund, Innerwell. Hon är diplomerad psykosyntesterapeut och coach utbildad vid PsykosyntesAkademin i Stockholm och arbetar även som konsult inom HR. Tidigare har hon bloggat om

Digitala möten i klimatpåverkans spår.

#metoo och elefanten i rummet – om organisatorisk hållbarhet

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.