Månad: januari 2019

Vi lever i en tid när vi själva är våra egna poliser.

2006: Hurhugada

2009: Mexico

2010: Kenya

2012: Amsterdam

2018: Brasilien

När börjar jag skämmas?

Jag skriver detta på resande fot, från ett internetcafe i södra Brasilien. 2012 slog jag vad om att inte flyga mer. Jag “vann” vadet mot min kompis, men förlorade ända mot mig själv.

För fyra år sedan gjorde min flickvän praktik på Centro Ecologico, ett center för ekologisk jordbruk, i södra Brasilien. Nu ville vi återbesöka detta center, lära oss om vad som händer där nu och få en gemensam erfarenhet av hur det är att arbeta med sociala rörelser och utvecklingsfrågor i andra delar av världen.

Min bästa kompis från studietiden berättade för nästan ett år sedan att han skulle söka ett arbetsutbyte till São Paulo. Under hösten har han varit där och under vintern skulle han och hans flickvän stanna kvar i Sydamerika och resa runt innan de reser hem igen.

U&We har mer än 20 år samarbetat med organisationer i Brasilien, nu med Fortaleza som utgångspunkt. Samarbetet har utvecklats till att nu även innebära konsultuppdrag och under VINNOVA-projekt C/O City var flera av U&We:s konsulter involverade i pilotprojekt i norra Brasilien på distans från Sverige.

Sammantaget fick dessa tre anledningar mig att redan i början av våren överväga tanken på en resa, och att i början av hösten köpte vi biljetter och började planera.

Flygskam

Trots detta har jag ibland haft svårt att uppskatta vår resa. Jag vet också vad kostnaden är, i kronor, i kg CO2e. Men även i tid som skulle kunna användas annorlunda. För relationsbyggande hemma, med personer som jag kommer kunna träffa igen. Med platser i Sverige som jag skulle kunna återse och stärka min relation till, inte bara se en gång och sedan lämna. Mycket energi går åt under resan till att hantera att vi är här på lånad budget.

Jag träffar en Belgare på ett hostel i Buenos Aires. Han hade rest i fem år, och var inte säker på när han skulle åka hem. Han hade insett hur bra det egentligen är ”hemma” genom att resa, men såg andå ingen anledning att sluta leva som han gjorde. Min kompis frågade honom om klimataspekten av en sådan livsstil. Han höll med, ”det är ju inte så bra”, men samtidigt är det för billigt att resa var hans svar.

Det är två aspekter som knager i mig, både att det är för billigt att resa, och så enkelt. Men också att vi hela tiden måsta verka för att göra om bilden av vad vi uppskattar. Jag känner mig egentligen ganska trygg med att jag faktiskt uppskattar vinterkyla, snö, skidåkning, samling runt brasan och allt annat man gör hemma på vintern. Men jag gillar också att umgås med vänner, jag är nyfiken på vad som formar dem, och nyfiken på min omvärld, hur människor lever i andra delar av världen. Vad de tänker om hållbarhet. Jag tror detta är att vara ”embedded”, att vara en del av samhällsväven och en socialt väv.

En global förödande kultur

Nu vet jag, och det var inte så annorlunda på andra sidan, det var mer likt södra Europa än jag hade förväntat mig. Förutom det rent visuella, hur människor klär sig, reser och äter, så får jag känslan att många har en syn på framgång som är som tagen ur en amerikansk film. En insikt var hur förödande uniform denna bilden av framgång har blivit. Äta mer kött, ha stor bil, flyga till USA och Europa på semester, mode, utseende, konsumtionskultur, distanserande. Målen för livets ständiga strävan. Undantagen finns, som familjejordbruken vi besöker utanför Torres, men är försvinnande få. Och i Brasilien har dessutom situationen för de människor som lever som småskaligt plötsligt försämrats. 

I slutet av resan känner jag mig mindre hoppfull än tidigare, men mer förankrad i vad som behöver göras. Nivån av ohållbarhet är så stor och djupt inbäddad i den kultur vi kallar ”västerländsk”, den som spreds från Europa till Amerika för 500 år sedan. Denna kultur är nu så vida spridd över världen att jag inte kan göra mig fri den. Hemma kan jag alltid gå ut i skogen, men här är skogen privat och kvarteren dit sägs vara så våldsamma att jag inte ska gå dit. 

Klimatledarskap

Jag inser att vi i Sverige verkligen har en hög medvetenhet om hållbarhetsfrågor, och att vi har skapat många system för att hantera vår miljöpåverkan. I perspektiv ser jag att många till och med börjar ha en annan syn på framgång, vilket känns hoppfullt. Sverige ÄR duktiga på hållbarhet, men det blir också tydligt vilka områden som vi inte är föregångare på.

Brasiliens nya regering får mycket kritik för att de öppnar upp för skövling av skog delvis regnskog. Detta är förödande för både biologisk mångfald, balansen av kol och andra planetära gränser. Internationella aktörer behöver ryta ifrån. Men det blir också svårt att kritisera som svensk när man inser hur mycket av Brasiliens regnskog som faktiskt sparats tidigare. Efter skövlingen av svenska skogen finns 10-20 % kvar som aldrig skövlats. Skillnaden är att markägarna i Brasilien i stor omfattning vill odla soja och andra grödor på de nya markerna, medan vi i Sverige återplanterar med trädplantage. 

Vi måste fortsätta att ifrågasätta enkla sanningar och dumma normer, bryta igenom befintliga barriärer. De aktörer som inspirerar och provocerar tillräckligt mycket, de som går bortom lagom, får den spridning som behövs för att ändra normer, inte bara i Sverige utan i hela världen.

Vi måste kämpa för en värld inom planetens gränser med samma intensitet som människor tidigare i historien har kämpat för sina fri- och rättigheter. Om samhällen reagerar genom att begränsa våra rättighet att omforma det så måste vi göra det ändå. Och direkt, innan vi börjar ta föregivet att staten är korrupt. Vi behöver göra denna omställning för vår egen skull – hur ska vi annars kunna leva med oss själva – och för alla andras skull.

Internationella samarbeten

Det vi gör i Sverige spelar stor roll, eftersom det inspirerar andra, men inte av sig självt. Jag är inte övertygad om att man måste resa för att initiera samarbeten. Individer som har förtroende for varandra kan presentera nya personer på distans. Man kan bygga system för förtroendeskapande genom ”tredjepartsgranskning” även på distans – en insikt av hur effektivt ratingsystemen i uber och hostelworld fungerar i områden med relativt hög risk. Och man kan på så vis få förtroende för varandra. Med bra system kan man ha kontakt i realtid, föra samtal och vidareutveckla samarbeten. Men samarbetena i sig är helt avgörande för att vi ska kunna ändra den falska bild av framsteg och utveckling som vi förut varit en del av att upprätthålla och projicera.

Nu räddar vi världen genom att göra det allra bästa och fräckaste vi kan hemma och samtidigt berätta om det för resten av världen!

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.