Månad: mars 2019

Jag deltog för några veckor sedan på ett webinar anordnat av CDP, tidigare Carbon Disclosure Project, om hur CDP-rapporterande företag kan komma med på ”A-listan”. Det är listan över de cirka 150 bolag i världen, som enligt CDP, har det bästa klimatarbetet.

De senaste 15 åren har CDP byggt upp ett omfattande system för att samla in klimat-, vatten- och skogsdata från börsnoterade bolag och syftet är att ge investerare hållbarhetsdata så att de kan ta underbyggda investeringsbeslut. Sedan starten har kraven på de deltagande bolagen successivt ökat i takt med att investerare blir allt mer medvetna om de risker klimatförändringen för med sig. 

Jag tycker att alla företag och organisationer, stora som små, borde sikta mot stjärnorna med sitt klimatarbete – oavsett om man hamnar på CDP:s A-lista eller inte.

Vad kan vi då förvänta oss av ett klimatarbete i topp?

Här är elva punkter:

1. Klimatarbetet ska ledas av ett team på senior nivå och ekonomiska incitament för att, till exempel, nå klimatmål bör finnas.
2. Organisationen ska ha ett långsiktigt perspektiv på klimatrisker, och ha god förståelse för riskerna och den finansiella påverkan.
3. Scenario-analys bör användas som metod för att identifiera riskerna och för att skapa insikter utöver organisationens egna erfarenheter och kunskap.
4. Organisationen ska ha gedigna och relevanta mål för att minska utsläppen av växthusgaser, förslagsvis framtagna enligt metoden för Science Based Targets.
5. Organisationen ska ha mål för absoluta utsläppsminskningar och nå de uppsatta målen.
6. Det ska finnas system för uppföljning och rapportering av projekt och åtgärder för utsläppsminskningarna.
7. Samtliga Scope 3-utsläpp, uppströms och nedströms, ska vara kartlagda, mätas och följas upp.
8. Verksamheten ska sträva efter 100 procent förnybar energi, till exempel genom åtagande inom RE100.
9. Utsläppssiffrorna ska tredjepartsgranskas för att ökad trovärdighet.
10. Former för samarbete med leverantörer och kunder ska finnas för att samla in data och driva utsläppsminskningar i värdekedjan.
11. Klimatarbetet ska kommuniceras brett. 

Ingen raketforskning kan tyckas, eller?

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.