Månad: oktober 2019

För några veckor sedan var jag på KSLA när IVA:s rapport ”Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen” släpptes. KSLA hade bjudit in politiker från samtliga partier för att diskutera resultatet av analysen och förslagen på åtgärder. Rapporten och slutsatserna har fastnat i mina tankar, eftersom jag faktiskt tycker att arbetet bakom brister ordentligt. Så här kommer min tankar:

Wikström m.fl. har i rapporten analyserat klimatpåverkan från Svenskt jordbruk och ger förslag på åtgärder för att nå klimatmålen. I princip går deras rekommendationer ut på att ökad produktion av biomassa är den strategi som jordbruket ska ha för att bidra till Sveriges klimatmål. Analysen av klimatpåverkan var avgränsad till bara Sveriges territoriella utsläpp, alltså hade alla utsläpp som sker utanför Sveriges gränser exkluderats.

Varje produktionssystem är i någon mån unikt, så även inom jord- och skogsbruk. En vanligt använd metod för att jämföra miljöpåverkan från olika produktionssystem är livscykelanalys för att få jämförbara underlag. Genom att man kartlägger alla processer i de produktionssystem man studerar kan man få jämförbara underlag. Ska man t.ex. jämföra mjölk och havredryck så behöver man ta reda på vad korna har ätit, hur mycket gödsel som använts för att odla havren, hur den gödseln producerats och så vidare.

Ingen skulle idag göra en studie som bara analyserar två olika produktionssystem utifrån utsläppen som sker i ett visst land. Eller så trodde jag i varje fall. Men det är precis det Wikström m.fl. har gjort. De jämför produktionssystemens utsläpp av växthusgaser inom Sverige och kommer fram till att produktionssystemen med högst avkastning är bäst för klimatet. Det klart att ett högavkastande system får bättre värden om man exkluderar tillverkning av insatsmedel!

Det man försöker uppnå på global nivå efter Parisavtalet är ju att få ner de globala utsläppen för att undvika en gemensam tragedi. Då hjälper det inte att vi har låga utsläpp i Sverige som bygger på höga utsläpp för insatsämnen i andra länder. Det bryter mot en av de grundläggande idéerna bakom Generationsmålet; att vi inte ska exportera miljöproblem utomlands eller till kommande generationer, som Stefan Nyström inleder rapportsläppet med att referera till. Men det är ju precis det som en sådan ansats som här har använts riskerar att leda till. Jag blir mycket oroad över att riksdagspolitiker uppmuntras omsätta resultaten av denna rapport i handling, utan att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt de brister och begränsningar som den är befattat med.

Hur mycket mineralgödsel, bekämpningsmedel, importerade fodergrödor och andra insatsmedel som är optimalt ur ett klimatperspektiv vore mycket intressant och viktigt att få reda på för att göra vägval inom det svenska jordbruket (något vi på U&We är intresserade av som rådgivare till olika aktörer inom svensk jordbruksproduktion, förädling och handel). Men utan att inkludera insatsämnen i analysen så kan man inte dra några slutsatser om vilket system som skulle vara bättre eller sämre ut klimatsynpunkt. Frågan står fortfarande obesvarad: Hur kan det svenska jordbruket bidra till att uppnå de svenska klimatmålen?

Så var det juli igen och jag sitter på båten hem efter 48 timmar i Almedalen. Detta var min tredje gång i Almedalen och jag fascineras ännu en gång av den här mötesplatsen, alla åsikter och allt engagemang i olika frågor. Mitt engagemang finns i hållbarhetsfrågan och företagens roll i omställningen. För er som inte var på plats i Almedalen tänkte jag därför dela med mig av mina topp fyra mest intressanta seminariet på tema hållbarhet:

1. Spaningar från samtiden som berättar om framtiden

Seminariet ”Spaningar från samtiden som berättar om framtiden” arrangerades av Impact Innovation, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, som med stöd av metoden strategisk framsyn bjöd på krispiga, tänkvärda och roliga spaningar om energi, cirkulär ekonomi och digitalisering. Helt klart det bästa seminariet under mina dagar i Almedalen och en spännande metod för att våga tänka utanför det vi redan vet.

2. Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv

”Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv” anordnades av Nordiska Ministerrådet. Fint samtal om omställningen på individnivå och vad det innebär. Fokus på ”att bli” (t.ex. duktig på att spela gitarr) och inte ”att ha” (t.ex. ytterligare ett par skor) var budskapet. Björn Ferry deltog på länk och gav konkreta exempel på hur ett (nästan) klimatneutralt liv kan se ut och vad det innebär både för honom och familjen.

3. Kan spel rädda planeten?

Seminariet ”Kan spel rädda planeten?” arrangerades av Svenska Dataspelsbranschen för att lyfta frågor om klimat- och hållbarhet inom spelutveckling. Frågor om vilken roll spelutvecklare har i att minska sin negativa påverkan och öka sin positiva påverkan diskuterades, liksom hur intresset för hållbarhetsfrågor ser ut hos investerare. Jag berättade om klimatkalkylatorn Play, Create, Calculate som vi på U&We tagit fram i projektet Susindi. Kul att få vara med och lyfta de här frågorna i den här viktiga branschen där intresset för klimat- och hållbarhetsfrågor växer.

4. Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?

”Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?” arrangerades av PwC. Uppriktigt från näringslivet (H&M och Tele2) om att vi måste hitta en balans mellan data och action, och att vi inte får glömma bort att agera i jakten på bättre data, underlag och visualiseringar. Kort och gott, det finns inte tid att vänta på perfekta data. Vi vet vad som måste göras och vi måste agera nu (Tyvärr finns inte det här seminariet inte tillgängligt att se i efterhand).