Månad: oktober 2019

För några veckor sedan var jag på KSLA när IVA:s rapport ”Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen” släpptes. KSLA hade bjudit in politiker från samtliga partier för att diskutera resultatet av analysen och förslagen på åtgärder. Rapporten och slutsatserna har fastnat i mina tankar, eftersom jag faktiskt tycker att arbetet bakom brister ordentligt. Så här kommer min tankar:

Wikström m.fl. har i rapporten analyserat klimatpåverkan från Svenskt jordbruk och ger förslag på åtgärder för att nå klimatmålen. I princip går deras rekommendationer ut på att ökad produktion av biomassa är den strategi som jordbruket ska ha för att bidra till Sveriges klimatmål. Analysen av klimatpåverkan var avgränsad till bara Sveriges territoriella utsläpp, alltså hade alla utsläpp som sker utanför Sveriges gränser exkluderats.

Varje produktionssystem är i någon mån unikt, så även inom jord- och skogsbruk. En vanligt använd metod för att jämföra miljöpåverkan från olika produktionssystem är livscykelanalys för att få jämförbara underlag. Genom att man kartlägger alla processer i de produktionssystem man studerar kan man få jämförbara underlag. Ska man t.ex. jämföra mjölk och havredryck så behöver man ta reda på vad korna har ätit, hur mycket gödsel som använts för att odla havren, hur den gödseln producerats och så vidare.

Ingen skulle idag göra en studie som bara analyserar två olika produktionssystem utifrån utsläppen som sker i ett visst land. Eller så trodde jag i varje fall. Men det är precis det Wikström m.fl. har gjort. De jämför produktionssystemens utsläpp av växthusgaser inom Sverige och kommer fram till att produktionssystemen med högst avkastning är bäst för klimatet. Det klart att ett högavkastande system får bättre värden om man exkluderar tillverkning av insatsmedel!

Det man försöker uppnå på global nivå efter Parisavtalet är ju att få ner de globala utsläppen för att undvika en gemensam tragedi. Då hjälper det inte att vi har låga utsläpp i Sverige som bygger på höga utsläpp för insatsämnen i andra länder. Det bryter mot en av de grundläggande idéerna bakom Generationsmålet; att vi inte ska exportera miljöproblem utomlands eller till kommande generationer, som Stefan Nyström inleder rapportsläppet med att referera till. Men det är ju precis det som en sådan ansats som här har använts riskerar att leda till. Jag blir mycket oroad över att riksdagspolitiker uppmuntras omsätta resultaten av denna rapport i handling, utan att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt de brister och begränsningar som den är befattat med.

Hur mycket mineralgödsel, bekämpningsmedel, importerade fodergrödor och andra insatsmedel som är optimalt ur ett klimatperspektiv vore mycket intressant och viktigt att få reda på för att göra vägval inom det svenska jordbruket (något vi på U&We är intresserade av som rådgivare till olika aktörer inom svensk jordbruksproduktion, förädling och handel). Men utan att inkludera insatsämnen i analysen så kan man inte dra några slutsatser om vilket system som skulle vara bättre eller sämre ut klimatsynpunkt. Frågan står fortfarande obesvarad: Hur kan det svenska jordbruket bidra till att uppnå de svenska klimatmålen?

Vi har nu kommit i mål med vårt eget klimatbokslut för verksamhetsåret 2023/2024. Det är del av vårt hållbarhetsarbete och vi har sedan många år tillbaka gjort ett årligt klimatbokslut.

2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att till 2030 minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt att mäta och minska våra utsläpp i scope 3. Utöver åtagandet att mäta och minska våra utsläpp i scope 3 har vi satt målet att minska våra scope 3-utsläpp per konsulttimme med 75 procent till 2030 jämfört med basåret 2020/2021.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2023-2024 är 0,027 ton CO2e vilket är en ökning med 50 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen till ökningen är att vi sedan pandemin inkluderar hemarbete i scope 2 och några medarbetare har hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el. Det medför att elförbrukningen beräknats som residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp uppströms i värdekedjan, i scope 3, och det är de utsläppen vi behöver fokusera på att minska framöver.

I kategorin inköpta varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (6 ton CO2e), följt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (12 ton CO2e) och mat (3 ton CO2e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och vi fortsätter att försöka att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Beräkningen av våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på data i spend-format, för att det är svårt att få tillgång till aktivitetsdata för vissa inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Under året kommer vi att ta kontakt med våra största leverantörer av tjänster för att se över möjligheterna för dem att ge oss faktiska utsläppsdata för de tjänster vi har köpt, eftersom vi tror att utsläppen med den spend-baserade metoden är överskattade.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och under året har vi inte flugit en enda kilometer.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy som är en del av vårt miljö- och kvalitetsledningssystem. Policyn är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning.

I år har vi valt att köpa kolkrediter i projektet Scolel’Te i Mexico. Kompensationen sker i Chiapas där syftet är att förhindra avskogning och beskoga skövlade områden, samt utbilda småbrukare så att jord- och skogsbruket blir långsiktigt hållbarhet. Du kan läsa mer om projektet här.