Månad: september 2021

Konsumentverket har av regeringen uppdraget att bidra till ”väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion”. Vidare har verket följande effektmål, att:

• Konsumentskadan minskar
• Hållbar konsumtion blir enklare

Tyvärr agerar inte Konsumentverket i enlighet med sitt uppdrag eller sina mål när det gäller att bidra till en miljömässig konsumtion och att göra en hållbar konsumtion enklare. Man skulle kunna tro att Konsumentverket med ett sådant uppdrag skulle sträva efter att underlätta införande av nya miljöprodukter och -tjänster på marknaden samt underlätta för konsumenter att prioritera miljö- och andra hållbarhetsvärden vid sina köpbeslut. Konsumentverket agerar istället tvärtom.

Senaste exemplet på det är Konsumentverkets PM ”Miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring” 2021 där verket lägger fast att:

• Miljöpåståendet måste kvalificeras
• Konsumentverket kan ej uttala sig om hur en kvalificering ska se ut
• Sanna och kvalificerade påståenden kan fortfarande anses som vilseledande
• Konsumentens helhetsintryck är det som räknas

Självfallet ska de miljöargument som förs fram med en produkt vara korrekta och kunna kontrolleras, men Konsumentverket vill inte ge företag vägledning vilka krav de ska leva upp till för att ett påstående ska vara kvalificerat. Verket bidrar inte heller till att öka kunskapen hos konsumenter så att deras köpbeslut kan bygga på miljöunderlag.

Även om ett miljöargument är s.k. kvalificerat så betraktar Konsumentverket det som vilseledande ända tills det är bevisat att konsumenterna fullt ut har förstått och fått ett korrekt helhetsintryck av miljöargumentet. Och det är upp till företaget att bevisa att konsumenterna har ett korrekt ”helhetsintryck”.

Konsumentverket tänker inte tala om huruvida miljöpåståendet är kvalificerat eller om konsumenten har förstått, utan det lämnar man åt domstolen att avgöra. Marknadsdomstolen har dock inte uppdraget att bidra till en miljömässigt hållbar konsumtion eller målet att bidra till att hållbar konsumtion blir enklare, utan det har Konsumentverket.

Tyvärr är det så det här det har gått till under många år. Risken för ovissa rättegångar, advokatkostnader och tidskrävande processer får företag att tveka. Är det verkligen värt att ge konsumenter ett miljöalternativ? Det är viktigt att motverka greenwash, dvs felaktiga miljöpåståenden, men Konsumentverkets agerande lägger en förlamande hand över miljökommunikationen. Resultatet blir att produkter saluförs med pris och miljövärden kommuniceras inte i den utsträckning som de borde. Konsumenter får inte de miljöalternativ de skulle kunna få och produktionen av varor ställs inte om till en miljömässig produktion som skulle vara möjlig. Verket fokuserar på sitt mål att minska konsumentskada, men väljer att inte följa sitt uppdrag om miljömässigt hållbar konsumtion. Varför?

Möjligen avspeglar det en rädsla att ta ställning för vad som är rätt och fel, kanske är det ett utslag av bristande miljökompetens eller så anser de inte att miljöprofilerade produkter bidrar till den nödvändiga miljöomställningen. Man kan konstatera att det är lättare för verket att placera sig på läktaren och skrika på domaren (Marknadsdomstolen) om någon försöker flytta fram positionerna. Det lättare att slå ner på vad som kanske är fel och svårare att ge vägledning om vad som är rätt. Men det blir inte så mycket spel på miljöplanen då, utan det flyttas över till prisplanen.

Konsumentverket behöver en ny strategi för att leverera på sitt regeringsuppdrag och nå sitt effektmål om Hållbarhet. Ge företagen en tydlig vägledning om hur de ska kommunicera och ge konsumenterna ökade möjligheter att få produkter med god miljöprestanda. Det är en viktig pusselbit om Sverige ska kunna bidra till att nå ner mot 1,5°-gradersmålet och de övriga svenska 16 miljökvalitetsmålen.

Det finns internationella standards för miljö- och klimatkommunikation samt standards för olika miljö- och klimatprodukter. Flera av dem har tuffa kriterier och kontrollmekanismer som säkerställer god miljöprestanda och transparens. Konsumentverket kan välja att basera sin vägledning på några av dem, utveckla egna eller ta fram en kombination av dessa. Men kom ut på spelplanen och hjälp företagen med tydlig vägledning och underlätta för konsumenter att välja miljö- och klimatprodukter! Bli en grön superhjälte som hjälper istället för stjälper! #Konsumentverket

Så var det juli igen och jag sitter på båten hem efter 48 timmar i Almedalen. Detta var min tredje gång i Almedalen och jag fascineras ännu en gång av den här mötesplatsen, alla åsikter och allt engagemang i olika frågor. Mitt engagemang finns i hållbarhetsfrågan och företagens roll i omställningen. För er som inte var på plats i Almedalen tänkte jag därför dela med mig av mina topp fyra mest intressanta seminariet på tema hållbarhet:

1. Spaningar från samtiden som berättar om framtiden

Seminariet ”Spaningar från samtiden som berättar om framtiden” arrangerades av Impact Innovation, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, som med stöd av metoden strategisk framsyn bjöd på krispiga, tänkvärda och roliga spaningar om energi, cirkulär ekonomi och digitalisering. Helt klart det bästa seminariet under mina dagar i Almedalen och en spännande metod för att våga tänka utanför det vi redan vet.

2. Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv

”Den gröna omställningen – vägen mot ett lyckligare liv” anordnades av Nordiska Ministerrådet. Fint samtal om omställningen på individnivå och vad det innebär. Fokus på ”att bli” (t.ex. duktig på att spela gitarr) och inte ”att ha” (t.ex. ytterligare ett par skor) var budskapet. Björn Ferry deltog på länk och gav konkreta exempel på hur ett (nästan) klimatneutralt liv kan se ut och vad det innebär både för honom och familjen.

3. Kan spel rädda planeten?

Seminariet ”Kan spel rädda planeten?” arrangerades av Svenska Dataspelsbranschen för att lyfta frågor om klimat- och hållbarhet inom spelutveckling. Frågor om vilken roll spelutvecklare har i att minska sin negativa påverkan och öka sin positiva påverkan diskuterades, liksom hur intresset för hållbarhetsfrågor ser ut hos investerare. Jag berättade om klimatkalkylatorn Play, Create, Calculate som vi på U&We tagit fram i projektet Susindi. Kul att få vara med och lyfta de här frågorna i den här viktiga branschen där intresset för klimat- och hållbarhetsfrågor växer.

4. Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?

”Kommer AI dra ner brallorna på näringslivets hållbarhetsarbete?” arrangerades av PwC. Uppriktigt från näringslivet (H&M och Tele2) om att vi måste hitta en balans mellan data och action, och att vi inte får glömma bort att agera i jakten på bättre data, underlag och visualiseringar. Kort och gott, det finns inte tid att vänta på perfekta data. Vi vet vad som måste göras och vi måste agera nu (Tyvärr finns inte det här seminariet inte tillgängligt att se i efterhand).