Pandemin har fått mig att plugga igen. Jag har läst mänskliga rättigheter vid Enskilda högskolan i Bromma vilket varit både roligt, svårt och väldigt lärorikt. Jag som har intresserat mig för mänskliga rättigheter utifrån ett frivilligt engagemang och konsultens roll att få företag att arbeta med Global Compact och de globala målen, har lärt mig mycket. Att mänskliga rättigheter i en sån stor utsträckning är en juridisk och rättslig fråga har överraskat mig. Jag har mer sätt det som en etisk fråga och om att ta ansvar!

För att få ut högskolepoäng för kurserna har jag skrivit hemtentor. Nedan delar jag med mig av några av hemtentornas frågeställningar från kurserna mänskliga rättigheter och demokrati och mänskliga rättigheter och filosofi.

Universella mänskliga rättigheter

Det finns en inneboende paradox i att de universella mänskliga rättigheterna i huvudsak beskyddas av stat och medborgarskap. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det

  • i artikel 1 att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” och
  • i artikel 2 att ”var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag”.

Av dessa två artiklar framgår att de mänskliga rättigheterna är för alla människor och därmed anses vara universella rättigheter.

Staters suveränitet att bestämma över sina egna interna angelägenheter utmanas av de mänskliga rättigheternas allmängiltiga natur. Stater har å ena sidan med vissa undantag rätt att avgöra vilka personer som får vistas i landet, men å andra sidan får de ändå inte behandla personer som befinner sig i landet på vilket sätt som helst. Medborgarskap ska alltså inte vara en förutsättning för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Paradoxen ligger i att mänskliga rättigheter i många fall har och än idag likställs med medborgerliga rättigheter. Att som stat kräva medborgarskap för att uppfylla de mänskliga rättigheterna innebär risk för att en individs rättigheter kränks och strider mot själva idén om ett rättighetsskydd i kraft av att vara människa. Filosofen Hannah Arendt påpekade att mänskliga rättigheter blir svåra att utkräva utan det skydd som ett medborgarskap ger, i synnerhet om staten avsäger sig ansvar för de som inte är medborgare.

Ett exempel på när denna paradox blir extra tydlig är kopplad till migration. En människa som flyr eller lämnar sitt land för att söka asyl i ett annat land är fortsatt en individ, en människa med rättigheter. Men i och med att migranten befinner sig i ett ”mellanförskap” där hen inte är i det land där hen är medborgare, kanske till och med är papperslös, kan rättigheterna komma att begränsas. Detta trots att det strider mot folkrätten.

Alla människor som vistas inom ett lands gränser, oavsett om de har medlemskap i landets ”klubb” och klassas som medborgare, är asylsökande eller vistas i landet illegalt, har rätt till grundläggande rättigheter. Hanna Arendt har utpekat statslösheten som det allvarligaste hotet mot mänskliga rättigheter.

Kan du ha några skyldigheter om du är fråntagen dina rättigheter?

Under kursen mänskliga rättigheter och filosofi fick vi läsa flera olika filosofer och om hur rättighetsbegreppet vuxit fram. Mary Wollstonecraft var en av de filosofer vi fördjupade oss i. Hon brukar även framhållas som en av världens första feminister. Mary skriver återkommande om att utan rättigheter kan du inte ha några skyldigheter. Oftast ur perspektivet att kvinnor inte hade några rättigheter, eftersom det under slutet av 1700-talet var mäns rättigheter som diskuterades och fastslogs.

Detta resonemang passar in än idag. För vilka skyldigheter kan till exempel ställas på en människa som flyr sitt land och blir statslös? Uppenbarligen inga! De är i många fall helt fråntagna sina rättigheter, trots att en människa har rätt att fly från sitt land och söka asyl i ett annat land.  Samtidigt som vi har stora flyktingströmmar i världen byggs det högre murar runt våra stater, som blir mer och mer intresserade av att enbart värna sina egna medborgares rättigheter.

Hanna Arendt fångar detta om flyktingars situation i en enda kärnfull mening: ”De berövas inte rätten till frihet utan rätten till handling, inte rätten att tänka vad de vill, utan rätten till åsikt.”

Mer att läsa och lyssna på!

Om den här texten väckte ditt intresse och du blev nyfiken på att läsa mer kan jag dels tipsa om kurserna på Enskilda högskolan, men också om ett par radioprogram:

Vill du få boktips på temat är du välkommen att höra av dig! Själv kommer jag läsa en kurs om mänskliga rättigheter och ursprungsfolk senare i vår. 

07 februari 2022

Senaste Inläggen

ALLT INOM ANALYS

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

ESRS-standardernas uppdelning

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

 

Vill du förstå hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Eller kanske förbereda dig inför en första rapport? Kontakta oss!

30 november 2024