I många av mina uppdrag på U&We ingår samtal, utbildning och spån kring att komma till rätta med matsvinnsutmaningen. Som säkert många av er som läser detta redan vet slängs ungefär var fjärde (!) matkasse som bärs hem. Ibland pratar vi om siffran 30% – vilket är den andel mat som produceras som blir matsvinn. Beroende på vilket land vi pratar om uppkommer större delen av matsvinnet i produktionsledet, förädlingsledet, dagligvaruhandeln, restaurangbranchen eller i hushållen. Överallt finns det beteenden att rätta till och mat att rädda!
I förra veckan hade jag förmånen att delta på en av Coops rundabordsmiddagar på Retaste. Vi pratade matsvinn, åt matsvinn och gick hem med nya insikter och massor av inspiration. Nu gäller det att gå från ord till handling – i alla led.
Restaurangbranschen kan inspirera och har utmaningar
Gänget på ReTaste, med Paul Svensson som en av initiativtagarna, berättar att de varor som de får mycket av varje måndag, från tre Coop-butiker på Södermalm, är frukt och grönt, utgångna mejerivaror, ägg och bröd – mängder med bröd. En utmaning med t.ex. tomater och nektariner i tråg är att om en av frukterna är dålig slängs hela förpackningen. Samma sak gäller äggen – är ett ägg trasigt förvandlas hela förpackningen till matsvinn.
Brödet är en historia i sig med sitt utmanande distributionssystem och bake-off i butik. Vi konsumenter vill ha färskt bröd och tittar efter bakdag och ratar gårdagens bröd. Detta medför att mycket ätbart bröd blir kvar på hyllorna i butiken. Och här, kring att uppgradera brödet lyfter ReTaste det gamla torra brödbitarna till sensationell matlagning och utmanar oss alla runt bordet att tänka om och nytt.
Bilder från femrättersmiddagens har jag lagt ut på Nätverket Hållbara Restaurangers instagramkonto. Inom det nätverket pratar vi förstås också matsvinn. I restaurangbranschen med förhållandevis låga marginaler är det en möjlig vinst eller bättre marginal som slängs bort när råvaran av något skäl blir till matsvinn. Det kan hända i köket pga att inte allt på t.ex. broccolin tas om hand, det kommer från buffén pga för stora uppläggningsfat och bruten kylkedja, det kommer från gästen som inte äter upp det hen själv tar för sig från buffén eller får serverat på sin tallrik. Här krävs mätning och vägning för att förstå var matsvinnet uppstår. Det behövs även kompetenshöjning i köket för att få fler att ta vara på allt, eller i alla fall mer av de råvaror som köps in. En kocks kreativitet och fantasi sätter egentligen gränsen för om det blir något matsvinn eller ej. På Junibacken – en av medlemmarna i nätverket – bjuds det t.ex. på ”svinn-fika”. Saften som blir över från rabarberefterrätten kokas ihop till en rabarbersaft. Gårdagens bullar torkas och rivs och blir till ”äppelmums” osv.
Idag finns ju apparna ResQ och Karma som ger en möjlighet att sälja t.ex. de luncher som inte gick åt under dagen till halva priset. Ta chansen att hitta din nya favoritkrog genom att rädda mat.
Våra bästa matsvinnstips för hemmabruk
Mina kollegor har också delat med sig av sina bästa rädda maten-tips hemifrån. Ni finner dem under det citat från en av mina kollegor som får avsluta denna bloggpost som förhoppningsvis ger inspiration till fler att slänga mindre mat:
- tänk tapas –
- pannkakan – när mjölken har gått ut gör vi pannkaka till veckans soppmiddag, bjuder på amerikanska pannkakor till frukost eller bakar de bästa kanelbullarna
- matrest blir matlåda eller tamedlåda – mer inspiration i Göran Wiklunds blogg.
Idag har jag själv försökt att tänka som några av de kockar som jag mött och som inspirerar mig – KC Wallberg på Gubbhyllan & Strömma-fartyget Prins Carl Philip, Johanna Nystedt köksmästare på Junibacken, Paul Svensson förstås och sist men inte minst Carola Magnusson på Carolas Eko – och uppgraderat det som jag normalt tänker som matavfall och inte ser som matsvinn.
Morgonjuicen på apelsin, päron & ingefära som pressats i råsaftcentrifugen ger efter sig ett finhackat mos. Hittade ett recept på lättgjord citrusmarmelad och kokade ihop detta med vatten och socker. Har nu tre små burkar med bitter apelsinmosmarmelad! Nästa gång ska jag komma ihåg att INTE slänga bort skalet – hade ju givit marmeladen lite mer karaktär!
PS. Vill du läsa mer om ReTaste finns en längre artikel i DN som du hittar här.