Finansindustrin har varit långsamma i starten när det gäller hållbarhetsarbetet. Det finns ett fåtal progressiva banker, försäkringsbolag och kapitalförvaltare som deltagit i internationella arbetsgrupper och profilerat sig som hållbara, men arbetet har gått långsamt. Under året har vi fått uppleva lite av en ketchupeffekt. Flera steg tagits för en hållbarare finanssektor där bl a dessa tre viktiga initiativ blivit aktuella:
SBT för finanssektorn
I början på oktober presenterade Science Based Targets initiative (SBTi) kriterierna för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål för bolag i finanssektorn. Ramverk och metoder är mer långtgående än för andra sektorer både när det gäller vad som ska inkluderas i målsättningarna och rapporteringsskyldigheter. En pilot pågår fram till och med april 2021. Äntligen kan finansiella institutioner sätta vetenskapliga klimatmål med en internationellt erkänd standard i linje med Parisavtalet.
Bild 1: 3 metoder för finanssektorns målsättningar (SBTi Finance Framework 2020)
EUs taxonomi
Taxonomin blir ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Tanken är att göra det lättare för investerare och konsumenter att hitta och jämföra hållbara finanstjänster och produkter. Utifrån de 6 miljömålsättningar som EU-kommissionen fastställt avgörs om en investering är miljömässigt hållbar eller inte. Målsättningarna är
-
-
-
- minska klimatutsläpp
- klimatanpassning
- vatten och marina resurser
- cirkulär ekonomi
- föroreningar
- skydd av ekosystem
-
-
För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen. Ingen verksamhet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion. Taxonomiförordningen ska efterlevas den 31 december 2021 och kommer vara fullt ut implementerad den 31 december 2022, men redan nu är de finansföretag som omfattas av EU-taxonomin i full färd med att implementera den.
TCFD
TCFD (Taskforce for climate related financial disclosure) är förvisso inget nytt för 2020, men ramverket ökar allt mer i betydelse, och vår erfarenhet är att fler och fler bolag inleder en stegvis implementation av redovisningsprinciperna i sina års- och hållbarhetsredovisningar.
Ramverket, som syftar till att öka transparensen när det gäller klimatrelaterade risker (och möjligheter), innehåller förutom strategi och ledning, riskhantering och målsättningar, även krav på scenarioanalys och kvantifiering/monetarisering av identifierade effekter. Vi ser att det är denna del av ramverket som innebär störst svårigheter för de bolag som implementerar ramverket – allt fler tar stöd för klimatscenarioanalys. Intresset för TCFD har ökat lavinartat från investerarhåll, vilket påskyndat införandet hos allt fler börsbolag, inte bara inom finanssektorn.
Bild 2: Klimatscenarioanalysens möjligheter (The Use of Scenario Analysis in Disclosure of Climate-Related Risks and Opportunities, TCFD 2017)
Vår erfarenhet är att det kan vara svårt att omfamna alla initiativen samtidigt men att det är viktigt att börja fundera över en successiv implementation. För de som omfattas av EU-taxonomin är det viktigt att komma igång snarast, det är lagstiftning som ska efterlevas senast 31 december 2021. Den svenska regeringen har givit Finansinspektionen i uppdrag att granska hur TCFD efterlevs av de bolag som står under myndighetens tillsyn. Kanske kan vi förvänta oss ett krav på mer reglerad rapportering även här – ingen tidplan finns dock ännu. Och när det gäller Science Based Targets – vem har råd att vänta? Klimatfrågan är en ödesfråga där finanssektorn verkligen har IMPACT!
