Författare: Håkan Emilsson

Den globala uppvärmningen är nu i genomsnitt 1,1 grader (NASA 2023). De tre dominerande växthusgaserna, i ordning efter hur stort bidrag de haft till den globala uppvärmningen, är koldioxid (70 %), metan (23 %) och lustgas (6,5 %). Sett till koldioxid så kommer 89 % av utsläppen från fossila källor, resterande 11 % är netto-utsläpp av koldioxid från biosfären på grund av mänsklig påverkan (t.ex. avskogning).

För att göra ett komplett klimatbokslut så ska utsläpp av alla dessa växthusgaser inkluderas (WRI, 2004). I praktiken saknas ofta information om utsläpp av biogen koldioxid. I många fall är förklaringen att det saknas studier där man mätt flödet av koldioxid från biologiska processer, i andra fall utgår man från att motsvarande inbindning av kol har skett tidigare i värdekedjan.

Senare i år väntas en ny vägledning med ambitionen att reda ut hur utsläpp och inbindning från processer kopplat till markanvändning, biomassa och kolinlagring ska hanteras i organisationers klimatbokslut – Greenhouse Gas Protocol Land Sector and Removals Guidande. Vi har kikat på utkastet till standarden och delar med oss att några reflektioner kring vad detta kan innebära för bolag i olika branscher. 

Övergripande

Alla företag som har aktiviteter som nyttjar mark i sin värdekedja ska rapportera enligt Land sector and removals. Ska man tolka det strikt så innebär det alla företag som har inköp av livsmedel, kläder från bomull eller andra naturfiber, möbler eller byggvaror av trä, biobränslen ska använda den nya vägledningen.

Företag måste redovisa samtliga utsläpp i Scope 1, 2 och 3 (alla kategorier). Undantag ska motiveras. Inbindning är frivilligt att rapportera, men om man gör det måste man följa samtliga principer i den nya vägledningen.

Rapporteringen ska separerat redovisa utsläpp och inbindning per scope och per ursprung (fossilt vs biogent).

Inbindning

För att få rapporterar inbindning måste företaget ha ett system för pågående övervakning av kolsänkan, full spårbarhet genom hela värdekedjan från tillfället då kol lämnade atmosfären, och redovisa eventuella utsläpp tillbaka till atmosfären om de sker.

Om man exempelvis är ett bolag som producerar biokol från skörderester som man sedan själva gräver ner i sina odlingar så kan man tillgodoräkna sig en inbindning av kol i sitt Scope 1, men det förutsätter att man har full spårbarhet från då kolet bands till biomassa (på den egna åker) tills den grävdes ner. Man måste bokföra hur mycket som grävts ner och övervaka kolsänkan. Om man upptäcker att den minskat så ska detta korrigeras i kol-bokföringen.

Förändrad markanvändning

Utsläpp och inbindning från förändrad markanvändning ska inkludera eventuella förluster av kol från både biomassa, markkol (SOC) och dött organiskt material.

Det skulle kunna innebära att utsläppen från t.ex. avskogningen blir ännu högre, då det framförallt är förlust av biomassa som tidigare mätts och inkluderats. 

Markanvändning

Företag ska inkludera och redovisa netto-utsläppet av kol baserat på den årliga netto-förändringen av kol i marken. Detsamma gäller netto-utsläpp av andra växthusgaser. Detta gäller exempelvis alla som äger eller förvaltar mark, och det gäller alla aktörer i ens värdekedja som äger eller förvaltar mark.

Det kommer troligtvis bli vanligare att mäta kolhalt i åkermark, där de som har eller byter till jordbruksmetoder som ökar mullhalten kommer premieras. Detta kommer gälla även de som handlar med jordbruksprodukter behöva göra, alltså återförsäljare av t.ex. livsmedel.

Kol i produkter

För företag som har produkter som lagrar kol så ska man säkerställa att man inkluderat utsläpp från markanvändning uppströms. Man behöver ett system för övervakning av sitt lagrade kol och behöver rapportera reversals om kol förloras åter till atmosfären.

Om man exempelvis bygger trähus så behöver man kunna spåra virket tillbaka till en specifik plats, eftersom man behöver ta reda på netto-förändringen av kol på den platsen. Man behöver också ha koll på det lager av kol man byggt upp över tid, och dra bort från lagret om man t.ex. river byggnaden och förbränner avfallet, då det återgår till atmosfären.

Reflektion

Jag är mycket imponerad över omfattningen och helheten i den nya vägledningen. Samtidigt upplever jag den som teknisk och svår att få grepp om. Det kommer bli spännande att se hur den slutliga versionen blir som förväntas vara klar efter sommaren. Vi följer utvecklingen och hoppas att fler av våra kunder kommer vilja rapportera både utsläpp och inbindning enligt Land sector and Removals Guidance framöver.

Egen ordlista

Några begrepp kan vara svåra att förstå, här försöker jag förklara innebörden (min egen tolkning). 

Removals, Inbindning. Koldioxid lämnar atmosfären, ofta genom en process där det reduceras till kol och binds kemiskt med väte och andra grundämnen i levande biomassa genom fotosyntes. Kan även ske rent mekaniskt genom att separera gasen, komprimera den och föra över till hålrum i berggrunden. Eller kemiskt på andra sätt genom till exempel vittring.

Kretslopp och kolcykeln. Man kan se Jorden som uppdelad i olika ”sfärer” så som atmosfären, biosfären (levande biomassa), jordskorpan (geosfären), havet, teknosfären (det mänskligt byggda). Kol är i kretslopp mellan dessa sfärer. Den korta kolcykeln involverar främst atmosfären och biosfären där kol cirkulerar med en tidsskala på tiotals år (t.ex. pappersprodukter) upp till några hundra år (t.ex. virke från gamla träd). Den långa kolcykeln involverar jordskorpan och atmosfären och har en tidsskala på några hundra miljoner år. Det är kol i den korta cykeln som kallas ”biogent kol” eller kol från biogent ursprung, och kol i den långa cykeln som kallas ”fossilt kol” eller kol från fossilt ursprung.

Reversals. Koldioxid som bundits i en carbon pool, men sedan släpps åter till atmosfären som ett utsläpp av biogen koldioxid.

Förändrad markanvändning, land use change. När den historiska markanvändningen ändras till en ny, t.ex. då skogsmark avverkas och plöjs till åkermark, åker- eller betesmark växer igen, eller när produktionsmark exploateras och blir stad eller infrastruktur.

Markanvändning, land use. Även om markanvändningen inte förändras så sker ett netto-flöde av växthusgaser från eller till marken, beroende på vilken typ av förvaltningsmetoder eller produktionsmetoder som används. Exempelvis kan flöden av växthusgaser mellan mark och atmosfär förändras betydligt med olika typer av odlingstekniker, utan att markanvändningen i sig förändras (det är fortfarande åkermark).

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.