Författare: Jens Johansson

Det har snart gått två månader sedan Ryssland anföll Ukraina. Krigets fasor speglas dagligen i nyheterna även om det aldrig går att visa fullt ut hur förstörelsen och dödandet verkligen ser ut. Konsekvenserna för Sverige i form av höjda energipriser och Natodiskussion rapporteras det också en hel del om. Jakten på oligarkernas lyxjakter dyker också upp regelbundet i media.

Samband som synliggjorts extra tydligt är EUs beroende av fossila bränslen och varor från Ryssland. Tyskland och många andra sitter fast i användandet av naturgas och olja. Att kortsiktigt avveckla detta beroende får stora konsekvenser för industri och samhälle. In vår sammankopplade värld är även vi beroende av Ryssland. Jordbrukssektorn behöver diesel och konstgödning. Konstgödning som till stor utsträckning görs av fossila bränslen och i Ryssland. Ekologiska lantbruk får inte använda konstgödning.

Det som är slående för oss som jobbar med hållbarhetsfrågor kopplat till industri och jordbruk är att det ju faktiskt finns lösningar som både minskar beroende av skurkstater som Ryssland och samtidigt minskar utsläppen av klimatgaser. Naturgas används i industriprocesser för att göra värme, här kan biogas vara en del av lösningen. Att göra biogas av gödsel kan ge dubbel effekt. Dels minskar behovet av naturgas eller andra fossila bränslen, dels minskar utsläpp av bla metan. Restprodukten kan sedan användas för gödning.

Vår omställning till förnybar energi pågår och kan förhoppningsvis påskyndas. För de företag, och privatpersoner, som redan investerat i vind eller solenergi har säkrat sig mot prishöjningar och kan se fram emot billig energi lång tid framöver.

I det svenska perspektivet är det tydligt att det är valår. Pengar delas ut kors och tvärs, rena röstköp tycker jag. Att ge pengar till de som har bil och/eller höga elräkningar känns mycket underligt. Det sänder felaktiga signaler att de som inte tagit klimatfrågan på allvar och minskat sitt fossilberoende ska kompenseras. Man hävdar att landsbygden ska gynnas men statistiken visar att längsta körsträckorna per personbil och år finns i Stockholm.

Sammanfattningsvis ser vi hur användningen av fossila bränslen göder diktatorer och oligarker världen över samtidigt som det förstör livsförhållandena på vår planet. Låt oss hoppas att vi tillsammans drar rätt slutsatser ifrån detta och skyndar på den nödvändiga omställningen. Som individ har man ett ansvar för vardagliga beslut, men kanske i ännu högre utsträckning vilka man röstar på i valet.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.