Kategori: Livsmedel, jordbruk

Förra veckan var jag på Sverigepremiären av den nya filmen The Borneo Case under dokumentärfestivalen Tempo. Filmarna Erik Pauser och Dylan Williams har under 5 år i största hemlighet följt bl a Mutang Urud och Clare Rewcastle Brown kamp för att få högt uppsatta politiker och storföretag att ta ansvar för Borneos ursprungsfolk. Man avslöjar ekonomisk brottslighet som penningtvätt och mutor, palmolja- och timmerindustri med kopplingar till politiker och korruption, och i spåren av detta förföljelse och mord på miljö- och människorättskämpar som försöker avslöja brotten. Det skulle vara ett riktigt skrämmande actiondrama om det inte vore verklighet…

Regnskogen försvinner

Skövlingen av Borneos regnskogar har pågått i decennier. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och omvandlats till bland annat palmoljeplantager och gruvor. Människor, djur och växtarter har trängts undan, ursprungsfolk har fråntagits sin mark och sina rättigheter. Storbritanniens fd premiärminister Gordon Brown har kallat avskogningen ”det största miljöbrottet i vår tid”.

Bild: flickr:Riau flickr user:Wakx Det sista sågade timret från torvskog vid anläggning av palmoljeplantage i Riauprovinsen, Indonesien.

När tropikskogen omvandlas till palmoljeplantager bidrar det till stora utsläpp av växthusgaser. När plantager som anlagts på torvmarker i Indonesien och Malaysia odlas upp genom dränering, frigörs enorma mängder markbundet kol som koldioxid och bidrar till den globala uppvärmningen. Ofta används svedjebränning vid uppodlingen vilket dessutom leder till omfattande bränder som orsakar stora risker för människor och djur. Det är också vanligt att det kemiska bekämpningsmedlet parakvat används på plantagerna. Medlet som är förbjudet inom EU eftersom det är hälsovådligt.

Ekonomi & effektivitet

Produktionen av palmolja är nationalekonomiskt viktig. Odlingarna och oljeframställning skapar viktiga arbetstillfällen och exportintäkter. Oljepalmen är mellan 4 och 9 gånger mer produktiv per ytenhet än till exempel raps och solros. Den är grön året runt och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel än andra oljeväxter. Närmare 4,5 miljoner människor enbart i Sydostasien får sin försörjning genom att odla oljepalm, som också passar utmärkt för småskalig odling. I Indonesien produceras 40 procent av palmoljan av småbrukare som därigenom kan försörja sig och höja sin levnadsstandard. Indonesien är också världens största exportör av palmolja och producerar 50 procent av all palmolja. Uppskattningsvis 13,5 miljoner hektar är uppodlat som oljeplantager och regeringen planerar att fördubbla arealen fram till år 2020. Det motsvarar en yta större än halva Sverige.

Jag måste erkänna att jag inte tidigare satt mig in i omfattningen av problematiken kring palmolja. Spontant känner jag att jag inte vill bidra alls till produktionen men förstår också att det finns en enorm komplexitet, eftersom att produktionen hjälper småodlare att resa sig ur fattigdom. Att palmoljan är en effektiv gröda talar också för att en bojkott skulle kunna få besvärliga följder om man inte kan få fram tillräckligt av ersättningsprodukter, se diagrammet ovan.

Märkning och certifiering

Som konsumenter kan vi ställa krav på en mer ansvarsfull produktion, som tar hänsyn till både natur och människor. Palmoljeproducenterna har tagit fram märkningen RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) och RSPO Next för att bemöta den kritik man fått från miljö- och civilsamhällesorganisationer. Eftersom det är ett branschinitiativ kvarstår en hel del kritik t ex att man tillåter fortsatt avskogning om inte särskilt skyddsvärda arter förekommer, plantagerna är enorma monokulturer där bara oljepalmer växer, och man fortsätter tillåta det kemiska bekämpningsmedlet parakvat som är skadligt för djur, natur och människor – och är förbjudet för användning i EU.

Det finns ekologisk palmolja, men den står i dag för bara 0,2 procent av den totala produktionen. Ekologisk palmolja produceras bland annat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det mesta av den ekologiskt odlade palmoljan kommer i dag från Sydamerika, där den framför allt odlas på gammal jordbruksmark.

Produkter med palmolja

Det man kan göra som konsument är att minska sin konsumtion av livsmedel och andra produkter som innehåller palmolja. Fler varor än man tror innehåller oljan, den största enskilda produkt som innehåller palmolja är biodieseln. Nästan hälften av EUs import av palmolja går till utblandning av biodiesel.

Man kan också ställa krav på tillverkare av livsmedel och kosmetiska produkter att minska användningen av eller helt ta bort palmolja ur produkterna. Här kommer ett gäng vanliga produkter som innehåller icke-ekologisk palmolja: margarin, Nutella, Semper Baby Semp 1, Delicatobollar, Ahlgrens bilar, Nestlé babygröt & välling, M&M, de flesta köpta pepparkakor och pepparkaksdeg, Aladdin & Paradis chokladaskar, Läkerol, Gainomax Bars, Julskum, Polly, Marianne, Barnängen barntvål, Head & Shoulders schampo, Nivea shower gel. WWF har också tagit fram ”Palm oil scorecard 2016” som visar vilka företag som håller vad de lovat avseende certifierad palmolja.

Men från och med det här året kommer OLW, Estrella, Götebeorgs kex och Orkla foods ta bort palmolja ur sina produkter. Och Preem slopar palmolja som miljöbränsle. Så förändring finns i sikte. Fortsätt ställa frågor, minska din förbrukning och baka egna pepparkakor!

Som löpare försöker jag få till ett par längre pass i veckan. Igår blev söndagspasset 16 km runt Kungsholmen och Östermalm tillsammans med 21 vänner i TSM Running. Det är både roligare och mer inspirerande att springa i grupp när man springer långt tycker jag. Det finns t ex alltid någon att prata med under löppassen, och känns benen tunga så finns alltid glada människor omkring som peppar och hejar på. Efter löppasset på söndagar brukar jag känna mig så otroligt pigg och full av energi att ta mig an den kommande veckan.

Därför kändes det ju inte alls kul att vakna på måndagsmorgonen till nyheten att söndagen 29 januari bjöd på extremt dålig luft i Stockholm, med höga partikelhalter. Jämförelsen gjorde gällande att luftkvaliteten i stan är sämre än i Peking just nu. Att det blivit så här dåligt har flera anledningar: Dels beror det på det varma vintervädret, med vägbanor som är torra och dammiga, samtidigt som bilister kör omkring med vinterdäck och river upp ohälsosamma partiklar. Dels har det varit stora utsläpp i södra Europa och sydliga vindar har burit med sig smutsig luft ända hit till oss. Företaget SLB-analys mäter kontinuerligt luftkvaliteten i regionen och där har man märkt att det inte bara är i stadsmiljön luften varit dålig, utan man har också mätt upp höga halter på ängar och fält runt stan vilket tyder på att nedfallet kommit utifrån och inte bara från trafiken.

I Peking bär människor munskydd när det är som värst och många tejpar igen springorna runt fönstren för att slippa få in den usla luften i sina hem. Som tur är har vi det inte så i Stockholm och här arbetar man aktivt med att förbättra luftkvaliteten. Man har på vissa gator med mycket trafik infört förbud mot dubbdäck. Man använder också något som heter dammbindningsmedel på genomfartslederna som ska binda damm och partiklar genom att hålla vägbanorna fuktiga. SLB-analys tycker inte att det är så alarmerande att man ska låta sig hindras av att luften temporärt är dålig.

Jag vet inte det jag.Det är ändå lite obehagligt att veta att jag sprungit runt och ansträngt mig i nästan två timmar och andats in så mycket av den här skitiga luften. För att få lite ny löparpepp anmäler jag mig nu till loppet Ecotrail Stockholm, som bl a kommer gå igenom nationalstadsparken 17 juni!