Kategori: Okategoriserad

Dagens gästbloggare är Lisa Wiklund, Innerwell. Hon är diplomerad psykosyntesterapeut och coach utbildad vid PsykosyntesAkademin i Stockholm och arbetar även som HR-konsult.

Hälsa är hållbarhet

Jag läser Malena Ernmans bok Scener ur hjärtat – om utbrända människor på en utbränd planet. Bara titeln säger något om vilken utmaning, och potential – vi står inför.  Vi har skapat en livsstil och ett arbetsliv byggt på ständig tillväxt, kvartalsbokslutshets och ständiga förbättringar, och varken planeten eller vi håller längre.  Vi blir långtidssjukskrivna, och våra arbetsgivare försöker febrilt krama ur ännu mer ur de som är kvar i produktivitet. Vi försöker febrilt få ihop livspusslet, men fler och fler känner meningslöshet och uppgivenhet, väljer att hoppa av ekorrhjulet och ställa sig utanför. Våra barn uppvisar redan idag påverkan från den stressmiljö de växer upp i både i och utanför skolan. Systemet håller på att implodera, och vi är i färd med att hugga av den gren vi sitter på.

Ohälsan en kännbar utmaning på våra arbetsplatser

För oss som jobbar med HR är ohälsan i samhället en kännbar utmaning på våra arbetsplatser, där vi och ledare har till uppgift att rehabilitera allt fler sjukskrivna medarbetare tillbaka i arbete, enligt den nya rehabiliteringslagstiftningen. Tillbaka till ett ohållbart och ohälsosamt system. Vad skulle hända om vi stannade upp och talade om systemfelet  – att vi skapar organisationer som bränner ut människor.  Att försöka bli mindre dålig på ohälsa räcker inte. Ska inte målet för vårt rehabiliteringsarbete vara hälsa snarare än at komma tillbaka till det som brände ut oss från början? Ett hållbart liv  och ett hållbart företagande där alla klarar sig  förbi kvartalsrapporten innebär samma sak: balans mellan görande och varande, tid för reflektion och återhämtning ger energi och en chans att uppleva mening, bli inspirerad, känna kreativitet och gemenskap. Allt det som vi vet bidrar till ett bra resultat och hållbarhet i längden.

Vad är det egentligen våra HR nyckeltal mäter? Våra medarbetarundersökningar bygger på engagerade medarbetare – som ska ger bättre avkastning. Engagemang bygger på energi och tydliga mål.   Så vad skapar energi? Vad med upplevelse av meningsfullhet, sammanhang, att vara en del av något större, påverkansmöjligheter och grundläggande värderingar? 

Den ständiga kvartalshetsen bidrar till ohälsa.  Det vet vi. Hur stressade blir vi då av att veta att vi arbeta för ett företag som bidrar till en negativ klimatpåverkan, vilket skadar oss själva?

Hur kan HR vara med i omställningen till en hållbar arbetsplats?

Frågan vi behöver ställa oss är – hur kan HR bidra till att skapa en ny plats där företagande faktiskt blir hållbart ur ett mänskligt perspektiv – som bidrar till att människor får komma till uttryck och bidra, med lika värde, utvecklas, kunna påverka sin egen och planetens situation och därmed känna djup mening i sin dagliga gärning?  Få tid för både görande och varande och framförallt känna gemenskap, så att vi håller och kan fortsätta bidra.

Kan vi bidra till en omställning i företag till en värdegrund och målbild som handlar om klimatpositivt företagande? Därför att det kanske till och med kan vara det som ger den positiva energi, meningsfullhet och det större sammanhang vi behöver för att känna engagemang och i längden hålla?

Och i så fall – hur kan vi inom HR spela en avgörande roll i den omställningen?

Resan börjar med oss själva

Det är en resa som börjar inifrån oss själva. Som handlar om ett djupare existensberättigande för HR – om värdegrund, meningsskapande, ansvar, påverkan och hopp.

Precis som det gör för den medarbetare vi rehabiliterar tillbaka från en sjukskrivning. Om vi inte går till djupet av vad det innebär att vara jag och hittar mitt eget värde, min egen väg och mitt eget varande kommer jag att trilla dit igen. Det handlar om att livet är en helhet, att sätta gränser, hitta min mening i det jag gör. Lära känna mig själv. Vi har alla ett behov av mening och att se vår del av helheten. Vi påverkas av hela livet, allt hänger ihop. Vi som verkar inom HR behöver vara förebilder för att låta det inkludera det större system vi faktiskt ingår i – att vi och det företaget vi arbetar för är en del av en helhet som inkluderar den planet vi lever på? Skapa samtal om de viktiga frågorna. Ett samtal i ledningen som kan skapa delaktighet i hela organisationen – Varför är vi här, vad är vårt samhällsbidrag, vilken nytta gör vi? Bidrar vi till att stärka ett ohållbart ekonomiskt system som inte längre fungerar? Vill vi göra något annat?

Begränsa inte begreppet hälsa till att minska sjukskrivningar och erbjuda friskvård, mindfulness och träning på lunchen. Låt begreppet hälsa omfatta hela medarbetaren, och låt det inte heller stanna vid livspusselsbalans. Vi sitter i ett skepp som sjunker mycket snabbare än så, och vi är alla medpassagerare. Vi påverkas av det som sker. Sjukskrivningar på grund av klimatångest är en realitet vi har framför oss, och ändå har inte effekterna av temperaturhöjningarna börjat drabba oss ännu. Låt hälsa växa till att handla om hållbara system för hela planeten, som vi är en del av. Först då skapar vi hälsosamma organisationer på riktigt. Låt klimatpositivitet bli hoppet som skapar den hållbara organisation vi pratar om men inte riktigt ser framför oss.  Istället för att satsa på varumärkeshöjande miljöprofilering samtidigt som allt fler medarbetare bränner ut sig, låt hållbara medarbetare vara med och skapa planetnytta i en hållbar organisation.

Hållbarhet kan inte vara antingen inre eller yttre relationer, det måste vara både och. 

//
Lisa Wiklund, Diplomerad Psykosyntesterapeut, diplomerad coach och HR konsult

Här hittar du tidigare gästbloggar skrivna av Lisa:

Digitala möten i klimatpåverkans spår och Om vi flyr från världens tillstånd, flyr vi från oss själva.

Årligt klimatbokslut

Sedan många år tillbaka gör vi ett årligt klimatbokslut där vi beräknar utsläppen från vår verksamhet och vår värdekedja. 2022 satte vi ett vetenskapligt baserat klimatmål enligt SBTi:s riktlinjer för små och medelstora företag. Vårt åtagande inom Science Based Target Initiative (SBTi) är att minska våra utsläpp i scope 1 och 2 med 46 procent jämfört med basåret 2018-2019, samt mäta och minska våra utsläpp i scope 3. En annan del av åtagandet är att årligen kommunicera hur stora våra utsläpp är och hur vi ligger till mot vårt mål till 2030.

Utsläpp i Scope 1 och 2

Våra utsläpp i scope 1 och scope 2 för verksamhetsåret 2022-2023 är 0,028 ton CO₂e vilket är en ökning med 60 procent jämfört med vårt basår 2018-2019. Anledningen är att vi efter pandemin började inkludera hemarbete i scope 2 och på grund av att några medarbetare hyrt bostäder där de inte kunnat påverka sitt elavtal och välja förnybar el så har utsläppen beräknats på residualel som har höga utsläpp.

Vi skulle dock vilja påstå att våra utsläpp i scope 1 och 2 är minimala och avrundat till hela ton är de faktiskt noll. Långt innan vi satte ett vetenskapligt baserat klimatmål har vi gjort vårt bästa för att leva som vi lär.

På vårt kontor i Gamla stan har vi hundra procent förnybar el och i dialog med vår hyresvärd och kontorsgrannar har vi gjort flera satsningar för att minska energianvändningen, bland annat har vi satt in extrafönster och installerat en termostat för att ha en jämn temperatur på kontoret.

Vi har inga företagsbilar, men en av våra delägare har en bil som vi valt att inkludera i vårt scope 1. Den går sedan några år tillbaka på el och används ibland när vi reser till någon trevlig konferensanläggning eller i samband med Almedalen.

Utsläpp i värdekedjan - scope 3

Precis som för många andra företag ligger en majoritet av våra utsläpp i värdekedjan, scope 3. Inom varor och tjänster har vi våra största utsläpp inom IT, både tjänster och hårdvara (9 ton CO₂e), efterföljt av andra produkter och tjänster, till exempel kopieringspapper, prenumerationer och ekonomitjänster (7 ton CO₂e) och mat (2 ton CO₂e). För att minska utsläppen från IT kommer vi bland annat att fortsätta dialogen med våra leverantörer och försöker att köpa rekonditionerade datorer och telefoner när vi är i behov av ny IT.

*Ingick ej i mätningen

Våra utsläpp i scope 3 är i relativt hög grad baserade på spend för att det helt enkelt är svårt att hitta bra data på utsläpp för inköp av varor och tjänster. Vi räknar på faktiska data inom de områden vi kan, till exempel inköp av IT (hårdvara), konferenser och catering, och investeringar. Med våra största leverantörer har vi inlett dialog och hoppas att de snart ska kunna ge oss verkliga data för att få bättre insikter om våra utsläpp, men till dess får vi leva med att data inte är perfekta.

När vi reser i tjänsten åker vi för det mesta kollektivt med buss, tåg eller tunnelbana. Ibland blir det någon bilresa i samband med våra strategidagar utanför stan. Utsläppen från kollektiva resor och någon bilresa då och då är ganska marginella. Det som slår är om vi har flugit någonstans och det gjorde vi förra året i och med ett samarbetsprojekt i Brasilien om närproducerad och ekologisk mat.

Investeringar avser våra medarbetares tjänstepensioner och pendlingen våra medarbetares resor till jobbet. Pendlingen har minskat rejält sedan pandemin i och med nya digitala arbetssätt där många av våra medarbetare jobbar hemifrån flera dagar i veckan.

Alla våra inköp styrs av vår hållbarhetspolicy. Den är tydlig med att vi endast ska välja leverantörer med en tydlig hållbarhetspolicy och om det är möjligt ska de tjänster och produkter vi köper in vara miljömärkta.

Mäta, minska och kommunicera

Vi har redan mycket låga utsläpp i scope 1 och scope 2, och det är faktiskt svårt att få ner dem ytterligare. Utsläppen i värdekedjan fortsätter vi jobba med, både genom att följa vår hållbarhetspolicy, förbättra datakvalitet och påverka våra leverantörer och samarbetspartners i rätt riktning. Parallellt med att mäta och minska har vi även köpt kolkrediter som motsvarar våra utsläpp. Det har vi gjort i ett projekt som heter Vanga Blue Forest i Kenya. Där uppstår klimatnytta genom att mangroveträd skyddas och avverkad skog återplanteras. 

Ett område som vi kan förbättra är vår kommunikation av vårt klimat- och hållbarhetsarbete. Därför har vi satt som mål att senast 2026 kommunicera vårt klimatbokslut i förvaltningsberättelsen i vår årsredovisning. Framöver kommer vi även att se över kommunikationen av vårt hållbarhetsarbete på vår hemsida. Ett annat område vi tittar på är hur vi kan räkna fram nyckeltal för utsläpp per såld krona och per såld konsulttimme, så att våra kunder kan använda faktisk data när de beräknar utsläppen från våra konsulttjänster.