Kategori: Okategoriserad

Det kan hända att jag ibland sitter i fåtöljen och tittat ut på himlen. Det kan jag göra väldigt länge, utan att märka att tiden går. Jag föredrar det framför att se på TV. En sak som jag och min syster har gemensamt är att vi båda har en livlig fantasi. Kanske ett arv av att växt upp under det smartphone-fria 90-talet med skogen utanför dörren.

Jag ser lanseringen av förbränningsmotorn på 1870-talet som början på det moderna. Fossil kraft kunde användes för att öka uttaget av fossil kraft på och så vis är det en självförstärkande mekanism. Överskottet på kraft började successivt användes för en omskapa världen omkring oss genom en snabbare skörd av andra arter, ett snabbare uttag av fisk, en snabbare avverkning av skog, ett effektivare och mer insatsintensivt jordbruk, en snabbare ordnande av material i infrastruktur, tillverkning och bebyggelse. I slutändan mindre plats för andra arter, mer plats för oss. Detta är den stora accelerationen, ett signum för den moderna tidsåldern och ett preludium till det existensiella hot som civilisationerna på jorden står inför idag.

Hur har den stora accelerationen ändrat synen på oss själva? Och vilken människosyn kan leda oss ur denna acceleration?

Jag tror det finns två motpooler i bilden av människan: människan som vill bli underhållen och människan som vill bidra. De har olika världsbild, de har svårt att komma överens.

Den som vill bli underhållen ser många hållbara alternativ som mindre attraktiva. Gå/cykla till jobbet – jobbigt, välja vegetariskt – en uppoffring, inte flyga på semester – tråkigt, överhuvud taget att begränsa sig uppfattas som mindre värt. Det är alltid den som gjort mest och häftigast som vinner.

Den som ser sig själv som en människa som vill bidra blir lycklig när man har ett sammanhang, man känner till dess historia, och man kan förklara på vilket sätt man själv bidrar. Man kan förvalta eller utveckla en plats eller bidra till att andra personer utvecklas.

Människan som saknar sammanhang för att bidra med sin tid och sin kompetens kan också tänka sig att bidra genom användningen av sina pengar. Men idag är det svårt att handla för den som vill bidra, eftersom det ofta handlar om att jämföra alternativ utifrån vilken som har minst negativ påverkan på planeten. Det är få produkter och tjänster som har ett riktigt positivt avtryck (men de blir fler, detta är ett tema för ett kommande blogginlägg, så länge se ex Clipop.org).

Själv tror jag samma person kan växla mellan dessa ytterligheter, men avgörande är att man hittar sätta att bidra. Kan man varken bidra med tid, kompetens eller köpkraft så ökar hopplösheten. Och då kan man i alla fall bli underhållen.  

För att klara oss undan accelererande global uppvärmning – det permanent isfria tillstånd vi är på väg mot på global skala just nu – så behöver vi alla bli Planetskötare. Och som Planetskötare blir man inte hela tiden underhållen, i vårt samhälle behöver man aktivt ta initiativ för att hitta och ofta själv skapa sätt att bidra till Planetnytta. De kommer inte alltid till en. Däremot kan alla på ett eller annat sätt bidra. Och tills man hittar sitt sätt så kan man i alla fall undvika att bidra negativt.

Vad tror du, är människan en varelse som vill bli underhållen? Eller en varelse som vill bidra?

Med CSRD och ESRS ställs högre krav än någonsin på företagens systematiska hållbarhetsarbete. Samtidigt kan arbetet bidra till konkret affärsnytta, där den dubbla väsentlighetsbedömningen ofta är det första steget. 

Omfattas ditt företag av CSRD så har du inte så mycket val annat än att leva upp till kraven, men också för den som inte omfattas finns stora vinster med att använda sig av standarderna. Till exempel innebär en dubbel väsentlighetsbedömning en mer omfattande kartläggning som även tar hänsyn till omvärldens påverkan på företagets finansiella resultat. Den typen av insikter är värdefulla för verksamhetens riskhanteringsarbete och är en hjälp i att identifiera affärsmöjligheter. 

CSRD tar hållbarhetsarbetet till nästa nivå 

Många företag kan uppleva rapporteringskraven i CSRD och dess standarder ESRS som en stor börda. Vi tycker att verksamheter ska lägga fokus på att implementera eller förbättra sitt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete, baserat på due diligence-principen, och snarare se rapporteringen som ett utfall av hållbarhetsarbetet. Det gör att fokus hamnar på det som är viktigt och ger resultat: arbetet med ständiga förbättringar. 

Genom att fokusera på att lyfta hållbarhetsarbetet, både vad gäller konkreta aktiviteter och struktur och processer, kan verksamheter få bättre styrning och förbättra sin konkurrenskraft. Med andra ord är det inte bara de som direkt omfattas av CSRD som kan vara hjälpta av arbetet. Även de som indirekt omfattas, som del av ett större bolags värdekedja, eller frivilligt vill ta sig an CSRD, har mycket att vinna på att utveckla hållbarhetsarbetet till mer strategiska och processdrivna nivåer.  

Det är just detta som vi på U&We ser som det stora värdet av att arbeta utifrån CSRD och ESRS: att ett företag kan gå från att arbeta med separata och ibland mindre väl motiverade hållbarhetsprojekt till att ha en tydlig process och handlingsplan för varje enskild väsentlig hållbarhetsfråga som följs upp med hjälp av mål och indikatorer.  

^{U&We:s syn på ett systematiskt hållbarhetsarbete}

Börja där du står 

Eftersom verksamheter har kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete och kraven i CSRD och ESRS är många, ser vi att det ofta är nyttigt att ta sig an arbetet stegvis. Till exempel anpassar vi den dubbla väsentlighetsbedömningen efter våra kunders verklighet (till exempel tidigare väsentlighetsarbete, kunskap om och kontroll över värdekedjan samt nuvarande riskhanteringsprocesser).  

För en verksamhet är det rätt att redan från början göra en komplett analys med fullödiga impact- och scenarioanalyser utifrån flera tidshorisonter. För en annan räcker det med att börja med några av delarna och sedan se över, komplettera och fördjupa underlagen och väsentlighetsbedömningen när man blivit varm i kläderna. Då ger vi en kartbild över vad som gjorts och vad som återstår att göra för att efterleva CSRD. 

Utifrån vår erfarenhet är det en process som väcker många tankar och frågor. Vi ser därför att det är nyttigt att komma igång så snart som möjligt och sedan kunna lägga på delar efter hand, innan man ska rapportera enligt CSRD första gången – då ska man såklart vara redo. En GAP-analys är också en bra start för att se vad verksamheten redan har på plats och vad som behöver implementeras. 

Vår process för dubbel materialitetsanalys 

En dubbel väsentlighetsbedömning tittar dels på verksamhetens negativa och positiva påverkan på människor, miljö och samhälle genom olika hållbarhetsfrågor och dels på hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamhetens finansiella resultat. Vi arbetar ofta med kunder i workshop-format där vi faciliterar bedömningsprocessen och diskussionerna, alternativt att vi tar fram material för att kunden ska kunna göra arbetet på egen hand med stöd av oss. Bedömningarna utgår från kraven i ESRS och kundens bransch och verksamhet. Hållbarhetsfrågorna kommer från ESRS-terminologin och kundens verklighet. Som underlag till bedömningen samlar vi in existerande dokumentation om verksamhetens påverkan på omvärlden, intressenters förväntningar och behov, värdekedjan med mera, och vid behov kan vi göra kompletterande analyser.

Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen är en lista över verksamhetens väsentliga frågor, enligt de tröskelvärden som satts i förarbetet. Vi ger också input kring vad som kvarstår för kunden att göra för att ha upprättat en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD/ESRS, om det är så att kunden valt att börja med en förenklad process. 

När styrelsen har beslutat kring de väsentliga frågorna är det dags för företaget att upprätta handlingsplaner, sätta mål och bestämma indikatorer för de väsentliga frågorna. Om företaget önskar kan vi stötta även i den processen.  

^{ESRS-standardernas uppdelning}

Nuläget för CSRD och ESRS 

CSRD-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska implementeras i EU-ländernas nationella lagstiftning. I Sverige ska CSRD införlivas i lagstiftningen den 1 juli 2024. De tillhörande sektor-agnostiska ESRS-standarderna för större företag finns tillgängliga, medan de sektorspecifika och standarderna som ska gälla för små- och medelstora företag ännu är på förslagsstadiet. 

De företag som är först ut rapporterar för år 2024 (med publicerade rapporter under 2025). Längre fram omfattas något mindre bolag och listade små och medelstora bolag (så kallade SME:er). För SME:er finns separata standarder för de som är listade och även för de som rapporterar frivilligt. 

På U&We upplever vi att den nationella lagstiftningen länge har velat i en mängd hållbarhetsfrågor. Det representerar inte de kunder vi möter, som efterfrågar tydligare styrning och har ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor då man ser att det bidrar till en större affärsnytta. Att fokusera på goda affärer har varit vårt arbetssätt sedan vi grundades 1995 och det är inspirerande att se hur både näringslivet och EU arbetar systematiskt och dedikerat för en mer hållbar utveckling.

Vill du förstå hur ditt företag kan ta de första stegen mot CSRD-efterlevnad? Eller kanske förbereda dig inför en första rapport? Kontakta oss!