På vilka grunder väljer vi vår mat idag? Är det gamla vanor, utseende eller miljöpåverkan som avgör? Att maten står för en betydande del av individens klimatfotavtryck står helt klart, närmare en tredjedel av det totala fotavtrycket
Hur vi väljer idag?
När vi går till Systembolaget för att köpa vin så är ursprungsland en viktig parameter för vårt urval. Det borde vara lika intressant för allt som når magen men när det gäller maten som inköps så blir förblir den alltför ofta anonym. Vilket innebär att vi har minimal koll på, djurvård, odlingsförhållanden, miljöpåverkan mm
Det är inte alltid lätt att var en matkonsument som bryr sig om miljön. Att t.ex. köpa närproducerade livsmedel med en lägre andel transporter låter ju som sunt förnuft. Men om man betänker nedanstående forskningsrapport så förstår man att transporterna endast är en liten del av sanningen och att det är produktionsförhållandena som står får den största delen av produktionens klimatpåverkan.
”Det har framkommit i forskningen att de allra största utsläppen (80%generellt för livsmedel och 90-95% för kött) sker i jordbruksledet (primärproduktionen för nästan alla livsmedel. Det har således mindre betydelse hur livsmedel paketeras och transporteras och hur avfallet hanteras, varför många livsmedelsanalyser slutat sin analys vid gårdsgrind.” Källa Röös. 2012. Mat-klimat-listan SLU
När vi till slut har gjort vårt val och burit hem den så uppstår ett annat problem. Kort sagt vi äter inte upp den. Ca en tredjedel slängs idag i Sverige vilket innebär att 45 kg ätlig mat per person/år slängs i soptunnan och hälls ut i avloppet.
Morgondagens valmöjligheter
Blockchain eller blockkedja på svenska är en beteckning som härrör från digitaliseringens möjligheter. Det innebär att maten kan spåras genom digitala uppkopplingar längs hela leverantörskedjan (se artikel) så blir det möjligt att följa aktuellt livsmedel från gård till livsmedelsaffär. Då kan vi få tillgång till en helt annan nivå på information t.ex. om det är närodlat om vilka förhållanden som råder på den aktuella gården är t.ex. tomaterna odlade i växthus som är uppvärmda med förnybar energi. Hade uppvärmning skett med icke förnybart bränsle för växthustomaterna så hade sannolikt de spanska tomaterna varit det mest klimatsmarta trots en längre transport. För naturligtvis hade vi samtidigt fått informationen att lantarbetarna hade schyssta villkor och att den sociala hållbarheten funkar. Blockkedjetekniken innebär en revolutionerande transparens som ger bättre förutsättningar för och ökade möjligheter för ansvarskrävande.
I väntan på morgondagens informationsmöjligheter
Så får vi göra så kloka klimatsmarta matval som vi bara kan. Genom att titta på våra proteinvals klimatpåverkan så kan vi komma ganska långt.
Bönor och baljväxter blir mer och mer omtalade som en alternativ matkälla ofta för att det alternativa proteinet har en alltför hög miljöpåverkan. Baljväxter behöver inte kvävegödslas för att ge hög avkastning. Bönor binder sin egen näring via sitt samspel med marklevande bakterier kan de ta sitt kväve direkt från luften. Baljväxternas låga behov av kvävegödsling innebär viktiga miljövinster, eftersom tillverkning och användande av kvävegödsel bland annat leder till utsläpp av växthusgaser och näringsläckage. Källa: Biederbeck, VO; Zentner, RP; Campbell, CA. 2005.
Vattenåtgången är mindre än en tiondel jämfört med biffen från kon.
Bönor kräver dessutom bara hälften av energianvändningen för icke förnybar energi jämfört med andra proteinproducerande grödors matproduktion. Källa – Pulse Canada och R.P Zentner et al 2003 ).
Tittar på hela klimatfotavtrycket för linser så ser man att klimatpåverkan ligger på väldigt liten andel jämfört med köttproduktionen.
Klimatfotavtryck i all ära men maten måste självklart smaka också. Det finns många fina vegetariska recept som möjliggör att byta ut de där måltiderna som går på gamla vanor. Bifogar även kollega Ellinors franska bönrecept (vegetarisk Cassoulet) som enligt ryktet skall vara en riktig festmåltid
Lycka till i matvalet för kvällens middag och i framtiden!
