Insetting vs offsetting

Klimatkompensation genom engagemang i olika projekt i utvecklingsländer är idag ett etablerat sätt för företag att ta klimatansvar. Hittills har det för de flesta kunder inte varit så viktigt var kompensation sker så länge klimatnyttan uppstår och kan verifieras. Men detta ändras snabbt. Världen har blivit mindre. Varor, tjänster och information snurrar allt snabbare runt jorden och var och vartannat företag har idag en värdekedja som sträcker sig utanför Sveriges gränser. Ofta ända in i de utvecklingsländer och regioner där kompensationsprojekt finns. I och med det växer efterfrågan på projekt som angränsar de egna värdekedjorna.

Redan 2009 myntade Richard Tipper mfl (Tipper är pappa till Plan Vivo och numera på organisationen Ecometrica) begreppet ”insetting”. Till skillnad från vanlig kompensation eller ”offsetting” definierade de insetting som ”en utsläppsminskande aktivitet inom ett företags egna intresse- eller inflytandesfär där utsläppsminskningar realiseras i partnerskap och som i sin tur leder till ömsesidiga fördelar”. En fördel i jämförelse med vanlig kompensation är att man kan få ut många mervärden, inte minst kommunikativt då det blir lättare att engagera kunder och andra aktörer, och dessa mervärden kan motivera dyrare mer långtgående klimatåtgärder. På lång sikt driver också insetting på klimatsmarta och effektiva värdekedjor. Och värdekedjor med lägst utsläpp kommer med stor sannolikhet vara de mest konkurrenskraftiga i framtiden. Sist men inte minst blir kompensation mindre mottaglig för gängse kritik, det vill säga den gamla skrönan att ”företag kompenserar istället för att reducera utsläppen på hemmaplan”. Med insetting blir det uppenbart att kompensation och egna reduktionsåtgärder går hand i hand.

Mycket har hänt sedan 2009 då Tipper skrev sitt papper. I fredags kunde vi läsa i The Guardian om konkreta fall av insetting där helt nya möjligheter bland annat skapats av organisationer såsom Plan Vivo och Pur Projet. Inspirerande business case kom från bland annat hotellbranschen där hotellkedjan Accor stödjer agroforestry-projekt drivna av kvinnor som producerar livsmedel till Accors egna hotell. Förutom bra lokala livsmedel stödjer projektet jämställdhet och närmiljön som omgärdar hotellen. I Plan Vivos egna manual om insetting kan vi också läsa om vår egen kund Arvid Nordquist som genom insetting stödjer småbrukare och ekosystem angränsande deras kaffeodlingar i Nicaragua och Uganda. Det är roligt att ZeroMission och våra kunder får vara med och bryta ny mark. Insetting kanske inte är något radikalt nytt, men konceptet lyckas ändå på ett innovativt sätt knyta ihop flera viktiga fokusområden inom området CSR, däribland inköp, supply chain management och klimatansvar. I och med det kommer det bli lättare att hitta motiv till och finansiering bakom bättre klimatinvesteringar i framtiden.