Gästbloggare
#26 Den officiella statistiken visar att Sverige minskar våra klimatutsläpp. Enligt FN:s klimatkonvention ska alla länder rapportera sina utsläpp och det innebär att förbrukningen av fossila bränslen och produktion i Sverige räknas om till klimatutsläpp. De årliga utsläppen av växthusgaser i Sverige (2012) ligger på 58 miljoner ton koldioxid (CO2) och har minskat med 20% jämfört med 1990, enligt den officiella statistiken. Den officiella linjen som Sverige och statsminister Reinfeldt och finansdepartementet vill sprida är att Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp och att Sverige är på väg att nå klimatmålet -40% till 2020.
Men världen har förändrats jämfört med när man började diskutera hur länder ska rapportera sina utsläpp i början av 1990-talet. Globaliseringen och utbytet av varor och tjänster över hela världen, fler flygresor och utflyttningen av produktion till lågkostnadsländer har förändrat världen. I denna värld är det enda rimliga att regeringen och ledande politiker diskuterar och redovisar konsumtionsperspektivet på klimatutsläppen, dvs hur stora utsläpp som Sveriges konsumtion förorsakar. Då inkluderas såväl flygresor, tekniska prylar från en kinesisk fabrik samt bilresor och mjölk från svenska gårdar.
Utsläppssiffrorna från vår konsumtion visar på en dyster ökande trend. Naturvårdsverket visar i den nya utsläppsstatistik som man tagit fram att de totala utsläppen av svensk konsumtion ökat från 100 till 115 miljoner ton mellan åren 1993 till 2010. Det innebär dubbelt så höga utsläpp som den officiella statistiken.
Bilden rämnar av ett Sverige som slagit sig för bröstet för att vi varit så bra på att minska vår klimatpåverkan. Vi har bara flyttat den utanför våra gränser. Det är bra att Naturvårdsverket nu tar lyfter fram konsumtionsperspektivet, och bland annat arbetar fram nya indikatorer. Det borde leda till en förnyad diskussion om hur Sverige ska skärpa klimatpolitiken och höja ambitionerna.
När företag ska redovisa sin klimatpåverkan följer man ofta riktlinjer från GRI (Global Reporting Initiative) och Greenhouse gas protocol. Utifrån dessa ska man redovisa utsläpp som man har finansiell kontroll över. Riktlinjerna föreskriver nu också att man ska redovisa sina så kallade scope 3 utsläpp, det innebär att redovisa de indirekta utsläppen från varor och tjänster man köper, exempelvis affärsresor eller insatsvaror. Lyftar man detta ytterligare ett steg så kan man säga att det ett företag betalar för kan det också påverka. Rent allmänt kan man säga att företags klimatrapportering tar ett tydligt konsumtionsperspektiv och helt struntar i var i världen utsläppen uppkommer.
Sverige och andra länder borde ta till sig detta. Det är dags att utsläppsstatistiken som världens länder ska redovisa för FN:s klimatkonvention också börjar redovisa länders utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv. I många sammanhang säger man ”follow the money”. Det borde också gälla när klimatutsläppen ska redovisas.
Att angripa vår klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv får också andra konsekvenser, det innebär också att ansvaret för utsläppen i ökande utsträckning hamnar på den som konsumerar och betalar. Sverige och världen behöver ny klimatpolitik med betydligt radikalare åtgärder som även ur ett konsumtionsperspektiv börjar minska våra utsläpp och inte flyttar utsläppen till nya tillväxtmarknader. Det innebär att politiken måste arbeta fram styrmedel som hjälper konsumenterna till mer hållbar konsumtion.
Det innebär också att inköpare av varor och tjänster på kommuner och företag får en nyckelroll i att driva klimatfrågan. Inga större volymer borde köpas från Kina eller Vietnam utan att krav ställs på klimatredovisning. Företagen som importerar till Sverige är också de som måste driva klimatarbetet, deras verksamhet sträcker sig över gränserna, därmed kan deras åtgärder också göra det och de har de faktiskt ett lika stort ansvar som politiken. Och det innebär att det personliga ansvaret ökar, vi alla har ansvar när vi konsumerar. Vi är tillbaka i den gamla utredningen ”Biffen, bilen och bostaden” och nu kan vi lägga till flygsemestern, kläderna och teknikköpen.
För företag som behöver hjälp med att få koll på sin klimatpåverkan så erbjuder vi klimatredovisningsverktyget Our Impacts. Det innehåller över 30 000 emissionsfaktorer och ger företag möjlighet till att få översikt och kontroll över sina utsläpp. Kontakta oss så hjälper vi er gärna.
