Konverterade kontor gynnar humlor

Biologisk mångfald ska ges prioritet. Det har EU beslutat. Det kommer att kräva investeringar och mycket omtänk i samhällsplaneringen. Nu ser vi ofta att det blir en målkonflikt, eftersom byggnation tränger tillbaka grönområden. På så vis minskar gröna ytor i stället för att öka.

I Stockholm är den här målkonflikten tydlig. Staden planerar att växa och för det behövs 140 000 nya bostäder fram till 2030. Samtidigt har man i den nyligen beslutade ”Handlingsplan för biologisk mångfald ”sagt att man ska värna grönytor och satsa på att integrera biologisk mångfald i byggandet. Det är svårt att förstå hur dessa två mål kan uppnås samtidigt. En god gissning är att biologiska mångfalden får stryka på foten.

Men en lösning på den här målkonflikten har möjliggjorts av Coronaepidemin. Många företag har slagits ut och kommer kanske inte att återstartas. De flesta företag har lärt sig hantera att personalen arbetar hemifrån. Resultatet är att det uppstår ett stort antal tomma lokaler. Den bedömning som görs av samhällsekonomer är att denna kombination med att dela arbetstiden mellan att jobba hemifrån och sitta på kontoret kommer att bestå även efter att pandemin lagt sig. Vi ha helt enkelt lärt oss att zooma och att leda företag där hälften av medarbetare sitter vid köksbordet i pyjamasbyxor och hälften tar sig in till kontoret.  En annan stark trend som påverkar antalet hyrda kvadratmeter är det ökande behovet av flexibilitet. Det finns fler exempel på företag som byter till en mindre yta med samma personal men sätter sig bredvid en co-working partner där man kan hyra in sig vid tillfälliga behov och vid särskilda projekt. Allt detta minskar  behovet av kontorsyta.

Hur skulle det vara att utnyttja dessa friställda lokaler och göra om dem till bostäder? Historiskt hade vi på många orter industrier som slogs ut, som textilindustrin i Borås, Nyköping och Norrköping, skoindustrin i Örebro och Kumla, manufakturindustrin i Eskilstuna osv. I alla dessa överblivna byggnader flyttade nya typer av företag in, till exempel som Inom kommunikation, reklam, IT, konsulting, design, service. Detsamma gäller alla regementen som blev nedlagda. Där har också småföretag av olika slag flyttat in. Nu står vi inför en ny samhällsomdaning där lokaler töms samtidigt som bostäder behövs.

Fördelen med att konvertera befintliga byggnader, återvinna dem, är att husen redan är på plats och all infrastruktur i form av gator, avloppsnät, parkeringsplatser och kommunikationsnät finns Allt detta behöver alltså inte ta i anspråk ny markyta som annars skulle innebära att grönytor och biologisk mångfalden trängs tillbaka.

Boverket har redan bestämmelser för hur ”bostadisering” ska ske, t ex. fler badrum och kök, inga mörka utrymmen, ändrade brandbestämmelser och bevarande av kulturvärden.

Här finns stora samhällsbesparingar att göra; minskning av klimatpåverkan genom minskat bilåkande och vinster i form av bibehållen biologisk mångfald. Samtidigt som man utnyttjar byggnader som redan finns bör man passa på att ta ett klimatgrepp som betyder att inte prioritera bilkörning. Ska det köras bil bör det vara elbilar. Eller bilpoolsbilar. Men hellre tillgodose den ökande trenden av cykling. Allt fler har vant sig vid att cykla under pandemin, vilket visar sig i den ökade försäljningen av cyklar. Det finns affärer som säljer 80% fler cyklar. Och elcyklar har ökat med 50 % från året innan. Över 100 000 såldes i fjol och det är nära en femtedel av cykelmarknaden.

Det gäller att tänka nytt när kontor konverteras till bostäder. Det ska finnas laddplatser för elcyklar, väl tilltagna cykelgarage, hyrcyklar, cykelbanor med vinterunderhåll.

Cykling ger bevisade positiva hälsoeffekter vilket är vinst för samhället. Bättre access till stadskärnor för cyklister har även visat sig kommersiellt vägvinnande, cyklister handlar mer än bilister eftersom de enklare kan spontanstanna/handla.

Eftersom bostäderna nu också kommer att vara arbetsplatser finns stora möjligheter för bostadsbolag att vara kreativa. Avskilt rum som hemmakontor, kontorsservice i huset, motionsmöjligheter inomhus och på gården. Av de som jobbade i kontoren och åkte hem vid 17-tiden kommer nu ett stort antal vara kvar, eftersom de bor där. Det ger helt andra förutsättningar för olika serviceföretag, restauranger, caféer och skolor. Och barntillsyn kommer också att behövas.

Genom denna återvinning och uppgradering och av kontorsbeståndet kommer målkonflikten med biologisk mångfald inte att behöva bli så påtaglig. Där det skulle ha byggts nytt kan blommorna få blomma och humlorna flyga omkring. Med fler grönytor uppnår vi även en bättre klimatanpassning av våra stadsdelar. Skyfall översvämmar inte dagvattensystemet/källare utan fångas upp i grönområden (naturlig avdunstning) eller leds till vackra dammar. Träd ger bullerdämpning, skugga och temperaturreglering. Invånare trivs, får bättre hälsa och vill bo kvar, kostnader minskar för in/ut-flyttningsslitaget, vilket ger lägre renoveringsbehov och klimatpåverkan. Områden blir mer attraktiva och värdebeständiga. Tänk att det startar med att vi låter humlorna trivas lite bättre.

– Johan Solberg, Göran Wiklund