I förra veckan genomfördes en konferens om Hållbar konsumtion av mat av Konsumentverket & Livsmedelsverket. Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket hade grävt djupt i statistiken och visade köttförbrukningens toppar och dalar sedan 1940-talet, då köttet gått från en lyx till stapelvara. Nedan bild sammanfattar detta och finns i en presentation på Forum för miljösmart konsumtions hemsida. Några OBS om statistiken. Siffrorna redovisas i slaktad vikt och skillnaden mellan förbrukning och konsumtion är ungefär hälften.
På 1940-talet med ransoneringstider förbrukade vi 44 kg/capita.
Under perioden 60-80-talet bedrevs en regleringspolitik som i perioder byggde köttberg som då fick åtgärdas med tillfälliga prisstopp och regleringar.
Efter EU-inträdet 1995 öppnades dammluckorna till billigt importerat kött vilket stimulerade köttkonsumtionen. Dessutom sänktes matmomsen från 21 till 12 procent 1996 vilket ytterligare drev upp konsumtionen.
Under 2000-talet finns några dalar till följd av galna kosjukan och mul- & klövsjukan (00-01), den globala finanskrisen (08) samt dioxinkrisen i Tyskland (12). Efter EU-inträdet har också andelen svenskt kött minskat från 99% till dagens 67%.
Efter peak-meat 2016 då vi förbrukade 88 kg/capita kan en ny trend uppfattas – det konsumeras mindre kött och mer svenskt kött. Precis som WWF förespråkar – mindre men bättre!
Enligt statistik från OECD ligger Sverige rätt högt i köttkonsumtion i relation till andra länder i världen.
Annan intressant statistik handlar om hur mycket vi lägger av vår inkomst på mat i Sverige. På 50-talet gick ungefär 33% av det vi tjänade till mat, på 80-talet 18% och idag 12%. I EU är motsvarande siffra 16% och i Ukraina 50%.
Så om vi vill förstärka trenden framåt, att äta mindre men bättre kött så behöver vi lägga mer pengar på maten eller så måste priset på kött höjas. För vi är som konsumenter väldigt priskänsliga! Kanske kan vi nu till jul och introducera fler spännande grönsaksrätter på julbordet och unna oss lyxen att välja svenskt och ekologiskt.
