Överallt talas det om maten och dess påverkan på planeten. Kanske allra mest talas det om idisslarna och att vi måste ställa om vår kost till att bli vegansk – i alla fall om vi bara utgår från de senaste klimatrönen.
IPCC släppte nyligen en rapport som visar att vår utsläpp taktar på mot 3-4 graders uppvärmning, långt från Parisavtalets överenskommelse att de globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. Här kan du läsa en sammanfattning skriven av en kollega på ZeroMission.
WWF släpper idag den årliga Living Planet Report 2018 som visar på en minskning av ryggradsdjur med 60% på de senaste 40 år och att en femtedel av Amazonas har försvunnit på 50 år. Det största hotet kommer från oss själva – människorna. Genomsnittsmänniskan i världen lever som om vi hade 1,7 planeter – medelsvensken som om vi hade fyra (4) jordklot…
För ett par veckor sedan höll Konsumentföreningen Stockholm ett längre kvällsseminarium på temat Maten, hälsan och klimatet med bland annat Anna Richert på WWF som en av föreläsarna. Glädjande nog för alla oss som missade tillfället finns det att ses i efterhand på deras hemsida.
Forskare vid Stockholms Universitet och Stockholm Resilience Centre publicerade en artikel i Nature som visar att vi kan klara att föda 10 miljarder människor på planeten om vi radikalt ställer om vad vi äter och hur vi producerar maten. Vi behöver bl.a. komma ned till ca 100 gram nötkött per vecka mot idag i genomsnitt 1 kg för medelsvensken och äta mer baljväxter, rot- och grönsaker. Dessutom måste vi sluta slänga mat, i alla led!
Döm då om min förvåning när EAT väljer att lansera en ny kokbok – Eat Good en kokbok som förändrar världen. Och visst är det som Johan Rockström säger att ”fixar vi maten så fixar vi planeten”. Men tanken som far i mitt huvud är ”varför ännu en kokbok?” Dessutom en kokbok med recept jag redan läst.
Kokböcker med recept som förändrar världen finns det mängder av redan. När kommer vi se det cirkulära tänkandet kokboksbranschen?
Avslutar därför med tips på några av mina mest tummade och lästa kokböcker hemma. Alla skrivna av kvinnor. Tyvärr är flera av dem slut hos förlagen. Så kolla antikvariat eller om du frågar snällt kan du få låna ett av mina exemplar.
- Annas sparmat – 90-talets lilla kokbok som visade på hur du kunde laga raffinerad, god, enkel och billig mat från grunden. Det står inte mycket om matsvinn men det är bland annat det den bygger på – att undvika att du slänger mat. Självklart skriven av hemmakockens bästis – Anna Bergenström.
- Manna – Carola Magnussons kokbok som handlar om medveten mat och som kom samtidigt med utställningen Manna 2005 om betydelsen av ekosystemtjänster och insekter för maten på våra bord.
- Peace, Love & Food – Renee Voltaires om den enkla, goda, vackra och ekologiska maten som lagas med kärlek. En av de första kokböcker där jag kom i kontakt med Raw-food som inte kändes svår. Kom redan 2007 och presenterade bl a recept på världens godaste glass som minskar #matsvinn
- Ännu tidigare (1996) kom Systrarna Voltaires mat som fortfarande håller och har recept som är inspirerande och känns nya. Anar att den maten var före sin tid…
- Sju årstider i Majas kök – Ännu en #kokbok full av klokskap om hur allt hänger ihop och värdet av att äta i säsong, lokalt och närodlat för att minska klimatpåverkan! Pedagogiska klimatpyramider för alla sju årstider ingår!
Så varför vi behöver Eat Good är för mig en gåta. Är det för att det institutionella minnet är så kort?
Men inga regler utan undantag. Jag längtar faktiskt efter en ”kokbok” – eller den utlovade manualen som håller på att tas fram som eftermäle av pop-up restaurangen ReTaste, där jag haft förmånen att äta tre gånger under året och bloggat om här.
Har du missat att gå dit eller inte fått plats, ha förtröstan – inom kort öppnar de upp i Oslo.
Avslutar dagens bloggpost med ett citat av Hédi Fried från dagens DN Kultur. Det är en del i hennes svar på det fruktansvärda attentatet i synagogan i Pittsburgh, men som jag tycker känns allmängiltigt och även kan användas för att ingjuta hopp kring klimatfrågan och allas vårt personliga ansvar.
”Jag känner också den sorg som så många nu bär på, och den måste få klinga ut. Rådet till min kollega är att inte låta sig förlamas, att visa att våldet inte skrämmer. Att leva med ens personliga ansvar, lära känna sig själv och sina djupt liggande fördomar. Tänka med hjärnan och hjärtat och diskutera med sina medmänniskor. Människor har alltid kunnat göra en skillnad…”
