Väsentlighetsbedömningen (kallas ibland också väsentlighetsanalys eller materialitetsanalys) handlar om att identifiera och bedöma de hållbarhetsfrågor där en organisation har en väsentlig påverkan på människor och miljö.
Väsentlighetsbedömningen lägger grunden för företagets rapportering och hantering av sina väsentliga hållbarhetsfrågor, och är ett första steg i att implementera lagkravet om att upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Väsentlighetsbedömningen ger även en bra grund för att integrera hållbarhet i affärsstrategin.
En väsentlighetsbedömning genomförs med fördel i workshopform med representanter från olika funktioner i organisationen. Vi hjälper er att facilitera väsentlighetsbedömningen och erbjuder mallar och processtöd för bedömning och dokumentation.
För att genomföra en väsentlighetsbedömning behöver man kunskap om företagets påverkan, och risker och möjligheter. En impact-analys (Kamelanalys) och scenarioanalyser av olika slag ger en bra grund för att genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning. Du kan läsa mer om våra olika hållbarhetsanalyser här.
Efter avslutad väsentlighetsbedömning tar arbete med strategier, åtgärder och processer vid i enlighet med det systematiska hållbarhetsarbetet.
Dubbel väsentlighetsbedömning
Den väsentlighetsbedömning där man bedömer både de hållbarhetsfrågor där organisationen har en påverkan på människor och miljö, och hur hållbarhetsfrågorna påverkar företagets finansiella risker och möjligheter kallas för en dubbel väsentlighetsbedömning. I en dubbel väsentlighetsbedömning (förkortas ofta DMA, efter det engelska begreppet Double Materiality Assessment) bedöms påverkan både inifrån och ut, och utifrån och in och den är ett krav enligt EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och den svenska årsredovisningslagen.
När man genomför en dubbel väsentlighetsbedömning ska de här hållbarhetsfrågorna beaktas:
- Klimatförändringar
- Förorening
- Vattenresurser och marina resurser
- Biologisk mångfald och ekosystem
- Resursanvändning och cirkulär ekonomi
- Den egna arbetskraften
- Arbetstagare i värdekedjan
- Påverkade samhällen
- Konsumenter och slutanvändare
- Ansvarsfullt företagande