Sopmyten besannad

Nu har DN avslöjat ett omfattande fusk med återvinning av plast. Plasten återvinns inte utan eldas upp i en cementugn. Företaget Swerec som samlar in plasten utlovar 80% återvinning men i själva verket har andelen stannat vid 38%. Att återvinna plast drar mindre energi än att gå hela vägen från olja till plast.
Det här fusket är extra allvarligt eftersom det rubbar förtroende för källsortering. Det har alltid funnits en myt och populär föreställning att det bluffas med återvinning, att konsumenten delar upp avfallet men att det sedan slås ihop och eldas upp, både när det gäller pappersinsamling och plastinsamling. Jag har genom åren deltagit i många middagsssamtal där någon hävdar att man själv inte källsorterar, eftersom det ändå inte spelar någon roll. Det kanske
också varit ett sätt att försvara sitt dåliga beteende.
Långsamt har den bilden suddats ut och tilliten ökat liksom sorteringsviljan. Nu får alla som haft sina misstankar eller varit lata vatten på sin kvarn. Det ska bli intressant att se vilka konsekvenser den här tragiska historien får på sorteringsviljan på lång sikt.
Extra tragiskt verkar vara att myndigheterna varit flata. Man har känt till att det fuskats hos Swerec, men man har inte vågat slå larm av rädsla för att allmänhetens sorteringsvilja ska minska. Man har heller inte ändrat i statistiken. Regeringen och Naturvårdsverket kände till fusket ett halvår innan informationen blev offentlig, men därifrån gjordes inget. Jo, på Naturvårdsverket upprättades en krisplan för hur man skulle hantera kommunikationen om det hela blev känt. Alltså symtombehandling i stället för att ta tag i problemet.
Vad trodde man, skulle inget sagts om inte DN kommit det hela på spåren? I Norge som också anlitat Swerec sade man upp kontraktet när det kom fram vad som pågick och skrev ner materialåtervinningen till 20% lägre. Det låter mer resolut.

Grävande journalister behövs, mer än någonsin!