Gästbloggare
Vi satt och pratade om Tillräcklighet för några kvällar sedan. Det var en nära på magisk kväll i ett växthus i Rosendals trädgård, en svensk vårkylig kväll där filtarna åkte fram efter ett par timmar, runt axlar eller runt ben. Platsen, maten och sällskapet skulle jag kunna skriva en egen blogg om, men det gör jag inte. För vid vårt lilla bord pratade vi alltså en stund om detta med Tillräcklighet, och det fastnade i mig.
För många år sedan, som filosoferande tonåring, tänkte jag mycket på det där med att vara nöjd, att om man inte på något sätt bestämmer sig för att ’nu räcker det’ så finns det alltid något mer att sträva efter. Något med att äga. Att göra. Att bli, att bemästra. Det finns så mycket i samhället som utgår från att det är så det ska vara. Det är tingens ordning. Man ska aldrig nöja sig. Inte låta gräset gro under fötterna. Man gör bostadskarriär. Och yrkeskarriär. Går man i skolan ska man sätta mål för vilka betyg man vill höja och hur man ska göra det. Man ska placera sina pengar så att de växer, träna för en bättre tid på milen. Gör vi något misstag ska vi se det som ett sätt att lära sig för att bli bättre – ännu bättre – till nästa gång. Företagen ska växa, öka omsättningen. Tillväxt. Tillväxt. Och ständiga förbättringar. Jag tror att strävan efter perfektion och ’mer’, ’bättre’ och ’större’ ställer till det alldeles förfärligt i våra liv och i vårt samhälle.
Och då tänker jag på ordet Tillräcklig. Hur skulle det kunna se ut om vi applicerade lite mer Tillräcklighet i våra liv?
”Nä men vet du, jag behöver inte högre lön, jag har tillräckligt. Men jag skulle vilja jobba lite mindre, jag har nämligen en dröm om att lära mig spela munspel.”
”Projektledare sökes, tillräckligt engagerad, med erfarenhet av livet och gärna andra viktiga saker vid sidan av så vi vet att du inte lägger hela din själ i jobbet och därefter springer rakt in i tegelväggen. Du får bara bolla med en boll i taget på den här arbetsplatsen.”
”Företaget Solsken AB har släppt sin redovisning av hållbarhets- och ekonomiska resultat. Det är precis tillräcklig omsättning för att alla ska få lön och för att Solsken AB ska kunna göra viktiga investeringar i lösningar för planetnytta.”
”Ja du fröken Karina, jag är faktiskt nöjd med mina betyg. Det är tillräckligt bra för mig och för det liv jag tänker mig. Jag tror inte jag behöver slita lika mycket nästa termin, jag vill nog hellre lägga den tiden på att dansa streetdance.”
”Hus säljes, med precis tillräckligt med utrymme för tre till fem personer. Inga excesser och inga extra utrymmen som kräver tid, pengar och engagemang. Ett tillräckligt stort kök för att bjuda de närmaste på middag.”
Att alltid sträva efter bättre, mer, större, fler, högre, snabbare, snyggare och lyckligare tror jag är en del av den psykiska ohälsan så många av oss drabbas av. Jag tror att vi skulle kunna hitta en skönhet i Tillräckligheten. Ett sprucket fönster, tillräckligt varma filtar, en lagom bra jobb-prestation, ett helt ok resultat på provet och inga förväntningar på att det ska bli annorlunda nästa gång. Tillräckligt bra.
